Bermuda Triangeln
Solen ligger på topp och blogg lusten lika så!
Spårlöst har det under alla år försvunnit både fartyg, flygplan och kanske minst i storlek men flest i antal, människor. Att det försvinner folk som är ute på vattnet är visserligen inte så konstigt. Det händer årligen att folk får i sig en mängd för mycket alkohol och faller överbord. Att deras båtar ska dras med kanske inte är så konstigt då olyckor inte är någon omöjlighet. Men varför så många små båtar och mindre flygplan försvinner inom samma område är ju en lite mer komplicerad fråga. Då har jag inte ens nämnt de här riktigt stora fartygen med över 300 passagerare eller passagerar flygplan med 41 personer ombord som även de har försvunnit spårlöst inom detta område.
Området jag talar om kallas i folkmun för "Bermuda Triangeln". Att det är ett område i formen av en triangel förstår ni säkert. De tre hörnen brukar man i regel påstå vara följande städer: Miami, Bermuda och San Juan som finns i Puerto Rico. Antalet båtar, flygplan eller människor som försvunnit vet jag tyvärr inte. Faktiskt så finns det ingen i världen som har den hundra procentiga listan över de försvunna. Främst eftersom man tror att vissa segelbåtar och yachter kan ha blivit tagna av sjörövare eller råkat ut för andra olyckor. Den listan jag sett över försvunna flygplan passerar lite mer än ett hundratal i antal men där är de heller inte riktigt säkra på antalet som försvunnit i Bermuda Triangeln.
Klicka för förstoring.
Jag har själv hört talas om den flera gånger och jag tror faktiskt jag minns var jag först fick upp ögonen för den. Det var i en av de otecknade Familjen Addams filmerna. Några kompisar kom på tal om ämnet tidigare i veckan och jag bestämde mig för att kolla upp lite mer om det, då jag av någon konstig anledning inte gjort det tidigare. Det är ju ett så intressant ämne! Det roliga är att det faktiskt finns människor som befunnit sig i Bermuda Triangeln och råkat ut för väldigt skumma händelser. Det intressantaste vittnesmålet jag läst är det som Bruce Gernon berättat. Kortfattat så var han och hans far som var ute på en flygtur den fjärde december 1970. De upptäckte ett ovalformat moln som befann sig ovanligt lågt över havet. De försökte flyga högre för att undvika att flyga in i molnet men på något sätt lyckades de flygga in i det. De råkade ut för en massa detaljer som ni får läsa om själva. Några saker som stämmer in på ett annat vittnesmål av en bergningsbåts kapten om att de befann sig i ett konstigt ställe utan horisont. Det fanns ingen himmel eller något hav som gick ihop utan allt var på något sätt bara grått. För dem var det svårt att förklara det och för mig är det ännu svårare.
Det intressantaste är nog hur piloten, Bruce Gernon, på något sätt lyckades deras flygtur bara ta 47 minuter fast han aldrig tidigare åkt den ruten på mindre än 75 minuter. De lyckades på något oförklarligt sätt att flyga 161km på bara 3 minuter då de befann sig i molnet. Jag rekommenderar att ni själva läser hans vittnes mål som ni finner här: http://www.bermuda-triangle.org/html/bruce_gernon.html
Jag nämnde tidigare ett passagerarplan som försvunnit tillsammans med sina 41 passagerare. Detta hände den 30 oktober 1954. Då planer försvann visste man att det befann sig inom triangel området och att vädret var normalt för årstiden, lätt molnligt med en del luftgropar. Man visste också om detaljer som att det fanns massor med pappersmuggar på planet, närmare bestämt 660 stycken. Om planet på något sätt kraschat eller gått i bitar över vattnet så skulle dessa muggar tillsammans med en massa annat bråte och flytvästar ligga utspritt under stora områden av havet. Om det skulle ha varit intakt då det kraschade i vattnet så skulle man ha hunnit skicka det SOS meddelande som aldrig skickades. En massa fler detaljer om planet finner ni på följande länk: http://www.bermuda-triangle.org/html/flight_441.html
Det här som jag nämnde med tiden som piloten råkade ut för har fångat mitt intresse och givit mig flera teorier. Bruce Gernon lyckades komma ur detta moln hel skinnad, men lyckades på något väldigt konstigt sätt resa i tiden. En fråga har dykt upp i mitt huvud och det är om samma saker kanske har hänt de andra som försvunnit i det här molnet som har visat sig för flera vittnen på bland annat land. Kan det vara så att de fortfarande flyger runt där och tror att det inte gått mer än tre minuter? Om man kan resa genom molnet snabbare än i vanlig luft så varför skulle man inte kunna flyga långsammare? Det vore riktigt sjukt om det plötsligt skulle dyka upp stridsplan imorgon som försvann under Andra Världskriget, eller dessa olje fartyg som spårlöst försvunnit.
Som ni kanske märker har jag läst på en del om detta. Det har varit riktigt kul och jag har sett fram emot att skriva om det här ämnet ett tag nu. En sak som jag inte sett i någon text hittils är om de har sökt igenom de farvatten i Bermuda Triangeln. Logiskt sett så borde det vara bland det första man gör i sök patrullerna som jag läst att de skickat ut. Även om det är en självklarhet så tycker jag inte de borde strunta i att nämna det. Jag har fått tillräcklig med obesvarade frågor liksom alla andra som tror på Bermuda Triangeln.
Här fann jag all fakta och det är väl värt ett besök av även er som låtit denna blogg fånga upp ert intresse för Bermuda Triangeln.
_Geccod
Spårlöst har det under alla år försvunnit både fartyg, flygplan och kanske minst i storlek men flest i antal, människor. Att det försvinner folk som är ute på vattnet är visserligen inte så konstigt. Det händer årligen att folk får i sig en mängd för mycket alkohol och faller överbord. Att deras båtar ska dras med kanske inte är så konstigt då olyckor inte är någon omöjlighet. Men varför så många små båtar och mindre flygplan försvinner inom samma område är ju en lite mer komplicerad fråga. Då har jag inte ens nämnt de här riktigt stora fartygen med över 300 passagerare eller passagerar flygplan med 41 personer ombord som även de har försvunnit spårlöst inom detta område.
Området jag talar om kallas i folkmun för "Bermuda Triangeln". Att det är ett område i formen av en triangel förstår ni säkert. De tre hörnen brukar man i regel påstå vara följande städer: Miami, Bermuda och San Juan som finns i Puerto Rico. Antalet båtar, flygplan eller människor som försvunnit vet jag tyvärr inte. Faktiskt så finns det ingen i världen som har den hundra procentiga listan över de försvunna. Främst eftersom man tror att vissa segelbåtar och yachter kan ha blivit tagna av sjörövare eller råkat ut för andra olyckor. Den listan jag sett över försvunna flygplan passerar lite mer än ett hundratal i antal men där är de heller inte riktigt säkra på antalet som försvunnit i Bermuda Triangeln.
Klicka för förstoring.
Jag har själv hört talas om den flera gånger och jag tror faktiskt jag minns var jag först fick upp ögonen för den. Det var i en av de otecknade Familjen Addams filmerna. Några kompisar kom på tal om ämnet tidigare i veckan och jag bestämde mig för att kolla upp lite mer om det, då jag av någon konstig anledning inte gjort det tidigare. Det är ju ett så intressant ämne! Det roliga är att det faktiskt finns människor som befunnit sig i Bermuda Triangeln och råkat ut för väldigt skumma händelser. Det intressantaste vittnesmålet jag läst är det som Bruce Gernon berättat. Kortfattat så var han och hans far som var ute på en flygtur den fjärde december 1970. De upptäckte ett ovalformat moln som befann sig ovanligt lågt över havet. De försökte flyga högre för att undvika att flyga in i molnet men på något sätt lyckades de flygga in i det. De råkade ut för en massa detaljer som ni får läsa om själva. Några saker som stämmer in på ett annat vittnesmål av en bergningsbåts kapten om att de befann sig i ett konstigt ställe utan horisont. Det fanns ingen himmel eller något hav som gick ihop utan allt var på något sätt bara grått. För dem var det svårt att förklara det och för mig är det ännu svårare.
Det intressantaste är nog hur piloten, Bruce Gernon, på något sätt lyckades deras flygtur bara ta 47 minuter fast han aldrig tidigare åkt den ruten på mindre än 75 minuter. De lyckades på något oförklarligt sätt att flyga 161km på bara 3 minuter då de befann sig i molnet. Jag rekommenderar att ni själva läser hans vittnes mål som ni finner här: http://www.bermuda-triangle.org/html/bruce_gernon.html
Jag nämnde tidigare ett passagerarplan som försvunnit tillsammans med sina 41 passagerare. Detta hände den 30 oktober 1954. Då planer försvann visste man att det befann sig inom triangel området och att vädret var normalt för årstiden, lätt molnligt med en del luftgropar. Man visste också om detaljer som att det fanns massor med pappersmuggar på planet, närmare bestämt 660 stycken. Om planet på något sätt kraschat eller gått i bitar över vattnet så skulle dessa muggar tillsammans med en massa annat bråte och flytvästar ligga utspritt under stora områden av havet. Om det skulle ha varit intakt då det kraschade i vattnet så skulle man ha hunnit skicka det SOS meddelande som aldrig skickades. En massa fler detaljer om planet finner ni på följande länk: http://www.bermuda-triangle.org/html/flight_441.html
Det här som jag nämnde med tiden som piloten råkade ut för har fångat mitt intresse och givit mig flera teorier. Bruce Gernon lyckades komma ur detta moln hel skinnad, men lyckades på något väldigt konstigt sätt resa i tiden. En fråga har dykt upp i mitt huvud och det är om samma saker kanske har hänt de andra som försvunnit i det här molnet som har visat sig för flera vittnen på bland annat land. Kan det vara så att de fortfarande flyger runt där och tror att det inte gått mer än tre minuter? Om man kan resa genom molnet snabbare än i vanlig luft så varför skulle man inte kunna flyga långsammare? Det vore riktigt sjukt om det plötsligt skulle dyka upp stridsplan imorgon som försvann under Andra Världskriget, eller dessa olje fartyg som spårlöst försvunnit.
Som ni kanske märker har jag läst på en del om detta. Det har varit riktigt kul och jag har sett fram emot att skriva om det här ämnet ett tag nu. En sak som jag inte sett i någon text hittils är om de har sökt igenom de farvatten i Bermuda Triangeln. Logiskt sett så borde det vara bland det första man gör i sök patrullerna som jag läst att de skickat ut. Även om det är en självklarhet så tycker jag inte de borde strunta i att nämna det. Jag har fått tillräcklig med obesvarade frågor liksom alla andra som tror på Bermuda Triangeln.
Här fann jag all fakta och det är väl värt ett besök av även er som låtit denna blogg fånga upp ert intresse för Bermuda Triangeln.
_Geccod
Vad är det vi gör?
Film är ett tidsfördriv som jag tycker väldigt mycket om. Främst gillar jag action, science fiktion, fantasy och thrillers. Komedier går också an, såklart. Filmer jag däremot inte gillar är drama filmer och ännu mindre romantiska drama filmer. Såna filmer som jag med andra ord skulle kalla för "tjej-filmer". Inget illa menat men typ de flesta tjejer jag känner älskar såna filmer som jag hatar. Ja, sen har vi ju faktiskt min kompis Lovisa som faktiskt har en riktigt bra filmsmak. Hon har min filmsmak, eller så är det kanske jag som har hennes filmsmak när jag tänker efter. Hon har en jäkla bra filmsmak i alla fall.
Jag vet ju att människor i allmänhet gillar att se på film. Hela 3,2 miljoner svenskar gick på bio förra året. Det är ju egentligen tillräckligt nog för att bevisa att film är kul. Som små så älskar vi att leka. Leka med leksaker eller leka olika lekar tillsammans. Är det då som fantasin ligger på topp och man inte skäms för att låtsas? Kan det vara så att vi när vi blir äldre fantiserar oss i form av böcker och filmer istället? Viss finns det folk som spelare rollspel tillsammans. Jag tror det vore riktigt kul att göra, men tyvärr är det något som jag aldrig själv provat på. Bara hört talas om. Att film är underhållande är ju så klart inget konstigt. Fast tänker vi efter lite så är det ju en hel skum grej. Att folk kan sitta själva eller tillsammans i en soffa framför en skärm och bara glo i över en och en halvtimme. För att inte gå tillbaka till biograf besökarna. Om man på något sätt vore opartisk eller försöka att se sig in på det här från en annan vinkel. Tänk att gå in i en biosalon och kolla upp på 100-200 personer som sitter där tillsammans och glor på en skärm där människor till exempel slåss mot varandra med lasersvärd eller rädda världen på något sätt. Det ser ju dumt ut, egentligen. Samtidigt går det ju inte att komma ifrån hur kul det på något sätt är att se på en bra film, men när man tänker efter - vad är det som egentligen är så roligt?
Jag tror jag vet nu varför jag inte gillar drama filmer. Vad är det för mening med att följa någon tjej med typ kärleksbekymmer eller någon annan person i dess vardag. Vad upplever de som vi själva inte kan uppleva egentligen? Vi kan ju nämna en av världens mest populära tv-serier, FRIENDS. I den serien får vi följa ett par vuxna personer i dess vardag. Det är kanske därför jag har den film smaken som jag har. Jag vill hellre uppleva något overkligt som jag inte kan uppleva i mitt egna liv. Nu kommer jag att tänka på en av mina första bloggar igen, den som handlar om varför vi älskar att se andra plågas. Fast för att återgå till det här inlägget. Varför roas så pass många människor över att fantisera oss bort?
Vill vi kanske slippa vardagen och följa någon annan persons liv. Vill vi se någon rädda världen och få den uppmärksamhet som vi själva inte kan få? Med det här inlägget kom jag i stort sett bara fram till en massa frågor. Förhoppningsvis kanske jag väckte några tankar hos er läsare också? Det vore kul att höra era åsikter, tankar och kanske till och med svar.
Det har blivit alldeles för lite skrivet den senaste veckan. Jag får försöka skärpa mig med det känner jag.
_Geccod
Jag vet ju att människor i allmänhet gillar att se på film. Hela 3,2 miljoner svenskar gick på bio förra året. Det är ju egentligen tillräckligt nog för att bevisa att film är kul. Som små så älskar vi att leka. Leka med leksaker eller leka olika lekar tillsammans. Är det då som fantasin ligger på topp och man inte skäms för att låtsas? Kan det vara så att vi när vi blir äldre fantiserar oss i form av böcker och filmer istället? Viss finns det folk som spelare rollspel tillsammans. Jag tror det vore riktigt kul att göra, men tyvärr är det något som jag aldrig själv provat på. Bara hört talas om. Att film är underhållande är ju så klart inget konstigt. Fast tänker vi efter lite så är det ju en hel skum grej. Att folk kan sitta själva eller tillsammans i en soffa framför en skärm och bara glo i över en och en halvtimme. För att inte gå tillbaka till biograf besökarna. Om man på något sätt vore opartisk eller försöka att se sig in på det här från en annan vinkel. Tänk att gå in i en biosalon och kolla upp på 100-200 personer som sitter där tillsammans och glor på en skärm där människor till exempel slåss mot varandra med lasersvärd eller rädda världen på något sätt. Det ser ju dumt ut, egentligen. Samtidigt går det ju inte att komma ifrån hur kul det på något sätt är att se på en bra film, men när man tänker efter - vad är det som egentligen är så roligt?
Jag tror jag vet nu varför jag inte gillar drama filmer. Vad är det för mening med att följa någon tjej med typ kärleksbekymmer eller någon annan person i dess vardag. Vad upplever de som vi själva inte kan uppleva egentligen? Vi kan ju nämna en av världens mest populära tv-serier, FRIENDS. I den serien får vi följa ett par vuxna personer i dess vardag. Det är kanske därför jag har den film smaken som jag har. Jag vill hellre uppleva något overkligt som jag inte kan uppleva i mitt egna liv. Nu kommer jag att tänka på en av mina första bloggar igen, den som handlar om varför vi älskar att se andra plågas. Fast för att återgå till det här inlägget. Varför roas så pass många människor över att fantisera oss bort?
Vill vi kanske slippa vardagen och följa någon annan persons liv. Vill vi se någon rädda världen och få den uppmärksamhet som vi själva inte kan få? Med det här inlägget kom jag i stort sett bara fram till en massa frågor. Förhoppningsvis kanske jag väckte några tankar hos er läsare också? Det vore kul att höra era åsikter, tankar och kanske till och med svar.
Det har blivit alldeles för lite skrivet den senaste veckan. Jag får försöka skärpa mig med det känner jag.
_Geccod
Smittan Sprider Sig- (pt.2)
Smittan Sprider Sig - Del 1
Fortsättning...
Han satt och funderade på om han hade något viktigt att göra på jobbet idag. Han jobbade på ett webbdesign företag i utkanten av stan. Nu i början av hösten var det många nya företag som startades och även många som vill ha en ny design på sin hemsida efter sommaren. Han satt och tänkte på en kund han hade haft möte med igår och började små skratta för sig själv då han kom att tänka den tanke som han kommit över under samtalet. Det var en sådan tanke som man bör behålla för sig själv och absolut inte ska berätta för sin kund, som i detta fall hade en ganska lustig roll i den. Det dröjde inte länge förrän ännu en ambulans susade förbi i samma fart som den förra och denna gång tätt följd utav två polisbilar även de med påslagna sirener. Bussen fick stanna för att släppa förbi dem. Nu började även Lars bli nyfiken på vad som hänt. Det kunde ju inte vara någon brand eftersom han inte sett någon brandbil, det måste ha skett någon sorts bilolycka tänkte han.
"Nämen, herregud", hörde han en tant som satt vid fönstret mitt emot honom säga. Även tonårstjejerna bakom honom nämnde det och kom in i en lätt diskussion men den nyfikna tanten.
Hon knöt sina svarta converse skor som hon köpte förra veckan och gav sin mamma en puss på kinden innan hon öppnade dörren och gick till skolan. Väl ute märkte hon att det börjat regna lite, så hon drog upp sin rosa luva över huvudet för att skydda håret. Längs med gatan som hon bodde på var det två längor med radhus på varsin sida. Alla såg likadana ut med sina vita trä paneler och orangea takpannor. Framsidan av varje radhus ringades in av höga plank med en liten grind ut mot gatan. Maria gick ut på trottoaren och svängde vänster. Hon hälsade på grannen, Robin, innan han hann sätta sig i bilen. Han hälsade tillbaka. Robin var far åt hennes bästa kompis, Svea, som var ett år yngre än Maria. Hon kom till en vägkorsning i slutet av gatan där det för tillfället var rödljus. Hon tänkte efter om vad hon hade för läxor till idag. "Just det, engelska glosor!", kom hon på och försökte repetera alla i huvudet men tankarna kom in på annat då tre stycken svarta stora bilar av något slag med tonade rutor passerade i snabb fart. Hon förstod att det förmodligen var någon viktig person i en av bilarna, eftersom de var tre stycken efter varandra. Det skulle hon berätta om när hon kom till skolan!
Det hade börjat regna allt mer nu och det var svårt att se vad som hände utanför bussen. När den stannade vid en hållplats lade han märke till en grupp med människor som stod i en klunga runt någon. Det var svårt att utskilja deras ansiktsuttryck på grund av regnet men han förstod att det var något allvarligt som hänt. Då dörrarna öppnades för att låta folk gå av så hörde han ännu fler sirener lite längre bort. Han kände på sig att allt inte stod rätt till, med tanke på alla ambulanser, folksamlingarna och sirenerna. Förmodligen var det fler på bussen som kände det på sig om man kollade på deras nyfikna kroppspråk. Nästa hållplats skulle han gå av. Bussen hade blivit så pass full nu att gången i mitten var nästan ogenomtränglig av allt folk. Men han lyckades ändå sträcka sig till stoppknappen på andra sidan. Det var alltid så här fullt på bussen vid den här tiden. Han hatade det. Ibland brukade han ta den senare bussen för att hellre komma för sent till jobbet, än att trängas på den bussen. Så fort han ställde sig upp så var det någon som tog hans plats. Folk jagade sittplatser som gamar på ett dött djur under dessa vardagsmornar.
Han gick av bussen tillsammans med fem andra personer. Han kände igen de flesta av dem eftersom även de alltid gick av här. Regndropparna hade nu ökat och kändes bäst igen som spöregn snarare än duggregn. Han skyndade sig till jobbet med resten av folk klungan som skulle åt samma håll. Plötsligt hördes ett skrik bakom dem. Det kom ifrån bussen, som ännu inte hunnit lämna hållplatsen.. En av tonårstjejerna rusade ut ur den skrikandes med blod färgad jacka och jeans. Hon var skräckslagen. Några personer runt omkring honom stannade också och en ljushårig man i samma ålder som Lars rusade mot bussen. Inifrån bussen hördes ännu ett skrik. Denna gång förmodligen ifrån mannen som just sprungit in.
"Vad i helvete?", uttryckte sig Lars som inte riktigt förstod vad som hände. Några fler rusade mot bussen och han själv gick dit med snabba steg. Innan han kom fram mot bussen lade han märke till tre svarta bilar med tonade rutor som åkte bakom varandra i snabb fart. Det var det sista han någonsin skulle minnas för snabbt därefter hördes ett skri ifrån någon som rusade ut ur bussen och slängde sig på honom innan han hann vända blicken dit..
Det här var andra delen i min novell som jag fortfarande håller på att skriva. Tanken är att lägga upp en del varje fredag men den senaste veckan kom så plötsligt att jag totalt glömde att det var fredag igår.. Men bättre sent än aldrig som man brukar säga.
_Geccod
Fortsättning...
Han satt och funderade på om han hade något viktigt att göra på jobbet idag. Han jobbade på ett webbdesign företag i utkanten av stan. Nu i början av hösten var det många nya företag som startades och även många som vill ha en ny design på sin hemsida efter sommaren. Han satt och tänkte på en kund han hade haft möte med igår och började små skratta för sig själv då han kom att tänka den tanke som han kommit över under samtalet. Det var en sådan tanke som man bör behålla för sig själv och absolut inte ska berätta för sin kund, som i detta fall hade en ganska lustig roll i den. Det dröjde inte länge förrän ännu en ambulans susade förbi i samma fart som den förra och denna gång tätt följd utav två polisbilar även de med påslagna sirener. Bussen fick stanna för att släppa förbi dem. Nu började även Lars bli nyfiken på vad som hänt. Det kunde ju inte vara någon brand eftersom han inte sett någon brandbil, det måste ha skett någon sorts bilolycka tänkte han.
"Nämen, herregud", hörde han en tant som satt vid fönstret mitt emot honom säga. Även tonårstjejerna bakom honom nämnde det och kom in i en lätt diskussion men den nyfikna tanten.
Hon knöt sina svarta converse skor som hon köpte förra veckan och gav sin mamma en puss på kinden innan hon öppnade dörren och gick till skolan. Väl ute märkte hon att det börjat regna lite, så hon drog upp sin rosa luva över huvudet för att skydda håret. Längs med gatan som hon bodde på var det två längor med radhus på varsin sida. Alla såg likadana ut med sina vita trä paneler och orangea takpannor. Framsidan av varje radhus ringades in av höga plank med en liten grind ut mot gatan. Maria gick ut på trottoaren och svängde vänster. Hon hälsade på grannen, Robin, innan han hann sätta sig i bilen. Han hälsade tillbaka. Robin var far åt hennes bästa kompis, Svea, som var ett år yngre än Maria. Hon kom till en vägkorsning i slutet av gatan där det för tillfället var rödljus. Hon tänkte efter om vad hon hade för läxor till idag. "Just det, engelska glosor!", kom hon på och försökte repetera alla i huvudet men tankarna kom in på annat då tre stycken svarta stora bilar av något slag med tonade rutor passerade i snabb fart. Hon förstod att det förmodligen var någon viktig person i en av bilarna, eftersom de var tre stycken efter varandra. Det skulle hon berätta om när hon kom till skolan!
Det hade börjat regna allt mer nu och det var svårt att se vad som hände utanför bussen. När den stannade vid en hållplats lade han märke till en grupp med människor som stod i en klunga runt någon. Det var svårt att utskilja deras ansiktsuttryck på grund av regnet men han förstod att det var något allvarligt som hänt. Då dörrarna öppnades för att låta folk gå av så hörde han ännu fler sirener lite längre bort. Han kände på sig att allt inte stod rätt till, med tanke på alla ambulanser, folksamlingarna och sirenerna. Förmodligen var det fler på bussen som kände det på sig om man kollade på deras nyfikna kroppspråk. Nästa hållplats skulle han gå av. Bussen hade blivit så pass full nu att gången i mitten var nästan ogenomtränglig av allt folk. Men han lyckades ändå sträcka sig till stoppknappen på andra sidan. Det var alltid så här fullt på bussen vid den här tiden. Han hatade det. Ibland brukade han ta den senare bussen för att hellre komma för sent till jobbet, än att trängas på den bussen. Så fort han ställde sig upp så var det någon som tog hans plats. Folk jagade sittplatser som gamar på ett dött djur under dessa vardagsmornar.
Han gick av bussen tillsammans med fem andra personer. Han kände igen de flesta av dem eftersom även de alltid gick av här. Regndropparna hade nu ökat och kändes bäst igen som spöregn snarare än duggregn. Han skyndade sig till jobbet med resten av folk klungan som skulle åt samma håll. Plötsligt hördes ett skrik bakom dem. Det kom ifrån bussen, som ännu inte hunnit lämna hållplatsen.. En av tonårstjejerna rusade ut ur den skrikandes med blod färgad jacka och jeans. Hon var skräckslagen. Några personer runt omkring honom stannade också och en ljushårig man i samma ålder som Lars rusade mot bussen. Inifrån bussen hördes ännu ett skrik. Denna gång förmodligen ifrån mannen som just sprungit in.
"Vad i helvete?", uttryckte sig Lars som inte riktigt förstod vad som hände. Några fler rusade mot bussen och han själv gick dit med snabba steg. Innan han kom fram mot bussen lade han märke till tre svarta bilar med tonade rutor som åkte bakom varandra i snabb fart. Det var det sista han någonsin skulle minnas för snabbt därefter hördes ett skri ifrån någon som rusade ut ur bussen och slängde sig på honom innan han hann vända blicken dit..
Det här var andra delen i min novell som jag fortfarande håller på att skriva. Tanken är att lägga upp en del varje fredag men den senaste veckan kom så plötsligt att jag totalt glömde att det var fredag igår.. Men bättre sent än aldrig som man brukar säga.
_Geccod
Ödet väljer dina val
Kaos teorin är för mig en ganska så fascinerande teori. Jag hörde talas om den första gången för bara några år sedan. Den som berättade om denna teori förklarade ungefär hur det gick till och det lät rätt så roligt men ändå verkligt.
Låt säga att jag är på väg ner för min gata på väg till spårvagnen. På väg ner så vinkar jag åt min granne som just är på väg att sätta sig i sin bil. Just innan han vinkade tillbaka så kanske han var på väg att ta fram sina bilnycklas, fast det gjorde han inte. Utan nu försenades han kansk en eller två sekunder för att han vinkade. Då min granne är på väg till jobbet så hamnar han i en korsning som slår om till rött. Hade han inte vinkat så hade han hunnit förbi rödljusen. Eftersom det blev rött så kan gående passera över gatan och där kanske det är någon som istället hinner till bussen i tid eftersom denne han gå över. Den här fotgängaren i sin tur går och tuggar på ett äpple som han slänger iväg skruttet av strax innan han stiger på bussen. Det här äpplet hamnar i en buske och inom kort har en mask kommit upp ur jorden och börjat gräva sig in i det för att äta. Nu kommer denna mask ha tillräckligt med näring för att kunna läga sina ägg. De äggen i sin tur...
Ja, nu orkar jag inte förklara mer. Fast det här är ett exempel på kaos teorin - att allting påverkar någonting. Kortfattat brukar man förklara det som "En fjäril fladdrar i Tokyo, en tromb härjar i New York", att denna fjäril har påverkat det så långt över världen.
Man brukar fråga folk om de tror på exempelvis ödet eller tur. Ödet betyder i stort sett att allt vi gör är förutbestämt. Det var meningen att grannen skulle vinka. Det var meningen att masken skulle hitta äpplet. Om Ödet nu finns så betyder det att det inte är vi som styr våra handlingar, på ett sätt. Samtidigt har vi alltid flera val. Tänk att du åker på en väg som plötsligt delar sig i två delar. Du har tre val. Att antingen åka höger, vänster eller vända om. Jag tycker du väljer vänster, vilket du gör nu (i slutändan är det ändå inte du som kommer välja riktning, läs vidare). Du hade alltså tre val och du valde vänster. Fast om nu ödet finns så var det meningen att du skulle ta vänster. Hade du tagit höger så vore det ändå inte du som valde det, det vore i så fall förutbestämt.
Tänker man efter så är det en rätt så läskig tanke, eftersom ingenting vi gör är i så fall av eget val egentligen. Om man nu skulle hitta bevis för att Ödet finns vore det ju lite deprimerande. Fast sen är det ju ingenting som säger emot att vi kan leva vidare som förut och allmänt skita i ödet, vi kan helt enkelt forsätta att inte bry oss, som säkert många av er alltid gjort och förmodligen kommer att göra. Jag personligen brukar egentlingen inte tänka på det så ofta. Fast det är ju kul att tänka på det viset ibland också. Om det mitt val redan var förutbestämt.
Tror man inte på Ödet så borde det nästan betyda att man snarare tror på kaos teorin. Fast det behöver ju då inte stämma heller egentligen.. Gud finns ju också. Även om han kanske inte så mycket att säga till om angående våra val i livet. När man träffar folk på det ställe man allra minst trodde skulle träffa dem så kanske man kan känna att det var meningen att man skulle träffa personen där.
Jag själv tror nog inte på ödet. Efter att ha skrivit det här inlägget är jag faktiskt rätt så säker på att jag inte tror på ödet. Främst för att jag inte vill, jag vill kunna göra mina egna val.
Precis som Neo i Matrix filmerna.
_Geccod
Låt säga att jag är på väg ner för min gata på väg till spårvagnen. På väg ner så vinkar jag åt min granne som just är på väg att sätta sig i sin bil. Just innan han vinkade tillbaka så kanske han var på väg att ta fram sina bilnycklas, fast det gjorde han inte. Utan nu försenades han kansk en eller två sekunder för att han vinkade. Då min granne är på väg till jobbet så hamnar han i en korsning som slår om till rött. Hade han inte vinkat så hade han hunnit förbi rödljusen. Eftersom det blev rött så kan gående passera över gatan och där kanske det är någon som istället hinner till bussen i tid eftersom denne han gå över. Den här fotgängaren i sin tur går och tuggar på ett äpple som han slänger iväg skruttet av strax innan han stiger på bussen. Det här äpplet hamnar i en buske och inom kort har en mask kommit upp ur jorden och börjat gräva sig in i det för att äta. Nu kommer denna mask ha tillräckligt med näring för att kunna läga sina ägg. De äggen i sin tur...
Ja, nu orkar jag inte förklara mer. Fast det här är ett exempel på kaos teorin - att allting påverkar någonting. Kortfattat brukar man förklara det som "En fjäril fladdrar i Tokyo, en tromb härjar i New York", att denna fjäril har påverkat det så långt över världen.
Man brukar fråga folk om de tror på exempelvis ödet eller tur. Ödet betyder i stort sett att allt vi gör är förutbestämt. Det var meningen att grannen skulle vinka. Det var meningen att masken skulle hitta äpplet. Om Ödet nu finns så betyder det att det inte är vi som styr våra handlingar, på ett sätt. Samtidigt har vi alltid flera val. Tänk att du åker på en väg som plötsligt delar sig i två delar. Du har tre val. Att antingen åka höger, vänster eller vända om. Jag tycker du väljer vänster, vilket du gör nu (i slutändan är det ändå inte du som kommer välja riktning, läs vidare). Du hade alltså tre val och du valde vänster. Fast om nu ödet finns så var det meningen att du skulle ta vänster. Hade du tagit höger så vore det ändå inte du som valde det, det vore i så fall förutbestämt.
Tänker man efter så är det en rätt så läskig tanke, eftersom ingenting vi gör är i så fall av eget val egentligen. Om man nu skulle hitta bevis för att Ödet finns vore det ju lite deprimerande. Fast sen är det ju ingenting som säger emot att vi kan leva vidare som förut och allmänt skita i ödet, vi kan helt enkelt forsätta att inte bry oss, som säkert många av er alltid gjort och förmodligen kommer att göra. Jag personligen brukar egentlingen inte tänka på det så ofta. Fast det är ju kul att tänka på det viset ibland också. Om det mitt val redan var förutbestämt.
Tror man inte på Ödet så borde det nästan betyda att man snarare tror på kaos teorin. Fast det behöver ju då inte stämma heller egentligen.. Gud finns ju också. Även om han kanske inte så mycket att säga till om angående våra val i livet. När man träffar folk på det ställe man allra minst trodde skulle träffa dem så kanske man kan känna att det var meningen att man skulle träffa personen där.
Jag själv tror nog inte på ödet. Efter att ha skrivit det här inlägget är jag faktiskt rätt så säker på att jag inte tror på ödet. Främst för att jag inte vill, jag vill kunna göra mina egna val.
Precis som Neo i Matrix filmerna.
_Geccod
Oplaneringar /Söndags Edition
Då var söndagen här igen. För min del så börjar Sportlovet officiellt imorgon fast så värst mycket lov kommer det nog inte bli. Har bestämt mig för att jobba som cirkusskoletränare med några kompisar nu måndag till fredag. Visserligen blir det bara tre timmar om dagen och jag börjar kl13.00 varje dag så det blir riktigt skönt ändå.
Veckan har för övrigt varit rätt lugn. Jag blev ju förkyld förra helgen och det varade fram till i torsdags då jag åter kunde gå till skolan. Jag mådde verkligen inte bra tidigare i veckan. Fast jag lyckades ta mig till cirkusen i torsdagskväll och fick jobba dubbelt då en polare/arbetskollega skulle bli försenad - vilket betyder att jag tjänade ihop nästan tillräckligt med pengar till två pizzor. Perfekt. I fredags drog jag till en polare, Gründer, och typ såg på film och spelade lite tv-spel. Softade liksom. Igår åkte jag till min Morbror och Moster och spenderade större delen av dagen hemma hos dem och senare på kvällen tittade jag förbi hos en polare. Rätt skönt det med.
Idag har jag faktiskt ingen aning om vad jag ska göra. Fast det hade jag inte igår morse heller och det slutade med att jag var hemifrån typ hela dagen ändå. Så jag antar att jag kommer hitta på något att göra idag eller så kanske det bara till att gå hemma och sega..
Nej, jag får väl ringa en polare.
I veckan upptäckte jag två ganska så intressanta sidor. Nämligen Bloggtoppen.se och Blogtoplist.se. Två stycken sidor där man registrerar sin blogg också hamnar den på en sorts top lista över de mest lästa bloggarna. Jag tycker det har fungerat rätt så bra. För ifall en person tittar in på min blogg via länken där så kommer det stå i toplistan. Ju fler som klickar sig in hit, ju högre upp på listan hamnar jag och ju högre upp ju fler är det som hittar mig.
En god cirkel kan man kalla det. Sen är ju frågan hur många som verkligen orkar läsa alla dessa über långa inlägg. Jag vet ju att några av er gör det i alla fall då jag pratat med er, vilket är kul såklart. Sedan jag registrerade min blogg så har det bara kommit mer unika besökare, så det verkar ju fungera. Dock så tror jag bara att det är tack vare Blogtoplist.se som det fungerat då inte en enda har hittat mig på den förstnämnda.
Det är nästan lite synd att jag inte skrev upp mig på de där toplistorna innan nyår då jag hade en annan inriktning på bloggen. För det är ju bloggar som inriktar sig på folks liv som har mest besökare. Men sen så tycker jag själv att det är roligare att skriva blogg som jag gör nu för tiden, jag kan skriva av mig mer så att säga.
Ja, det blir både jobb och lov i veckan eller åtminstonde väldigt mycket ledighet. Jag får väl se vad som händer, har ingenting planerat angående veckan heller, förutom jobbet såklart plus en massa bra ämnen att blogga om.
Skepp Ohoj!
_Gecod
Veckan har för övrigt varit rätt lugn. Jag blev ju förkyld förra helgen och det varade fram till i torsdags då jag åter kunde gå till skolan. Jag mådde verkligen inte bra tidigare i veckan. Fast jag lyckades ta mig till cirkusen i torsdagskväll och fick jobba dubbelt då en polare/arbetskollega skulle bli försenad - vilket betyder att jag tjänade ihop nästan tillräckligt med pengar till två pizzor. Perfekt. I fredags drog jag till en polare, Gründer, och typ såg på film och spelade lite tv-spel. Softade liksom. Igår åkte jag till min Morbror och Moster och spenderade större delen av dagen hemma hos dem och senare på kvällen tittade jag förbi hos en polare. Rätt skönt det med.
Idag har jag faktiskt ingen aning om vad jag ska göra. Fast det hade jag inte igår morse heller och det slutade med att jag var hemifrån typ hela dagen ändå. Så jag antar att jag kommer hitta på något att göra idag eller så kanske det bara till att gå hemma och sega..
Nej, jag får väl ringa en polare.
I veckan upptäckte jag två ganska så intressanta sidor. Nämligen Bloggtoppen.se och Blogtoplist.se. Två stycken sidor där man registrerar sin blogg också hamnar den på en sorts top lista över de mest lästa bloggarna. Jag tycker det har fungerat rätt så bra. För ifall en person tittar in på min blogg via länken där så kommer det stå i toplistan. Ju fler som klickar sig in hit, ju högre upp på listan hamnar jag och ju högre upp ju fler är det som hittar mig.
En god cirkel kan man kalla det. Sen är ju frågan hur många som verkligen orkar läsa alla dessa über långa inlägg. Jag vet ju att några av er gör det i alla fall då jag pratat med er, vilket är kul såklart. Sedan jag registrerade min blogg så har det bara kommit mer unika besökare, så det verkar ju fungera. Dock så tror jag bara att det är tack vare Blogtoplist.se som det fungerat då inte en enda har hittat mig på den förstnämnda.
Det är nästan lite synd att jag inte skrev upp mig på de där toplistorna innan nyår då jag hade en annan inriktning på bloggen. För det är ju bloggar som inriktar sig på folks liv som har mest besökare. Men sen så tycker jag själv att det är roligare att skriva blogg som jag gör nu för tiden, jag kan skriva av mig mer så att säga.
Ja, det blir både jobb och lov i veckan eller åtminstonde väldigt mycket ledighet. Jag får väl se vad som händer, har ingenting planerat angående veckan heller, förutom jobbet såklart plus en massa bra ämnen att blogga om.
Skepp Ohoj!
_Gecod
Smittan Sprider Sig-
Han sprang, sprang som aldrig förr. Varför visste han inte, han brydde sig inte. Han tänkte inte. En ränna av saliv rann från hans mun och ner längs med halsen för att blanda sig med blodet som färgat hans nyligen gröna tjocktröja röd. Armarna slängdes fram och tillbaka i takt med fotstegen. Som om han totalt tappat kontroll över dem och inte längre orkade bry sig att ens använda dem. Han hörde ett skrik från en kvinna på andra sidan gatan. Bredvid henne låg en yngre flicka som troligen varit hennes dotter men som nu låg livlös i en pöl av blod. Personen som gjort detta var spårlöst försvunnen men med tanke på skriken längre bort så måste han har funnit ett nytt offer.
Det enda den dreglande mannen behövde nu var blod. Det var ingen tanke han hade, utan snarare en känsla. En instinkt. Han rusade ut på gatan i riktning mot kvinnan som fortfarande stod och skrek bredvid den livlösa flickan, i blodpölen som nu börjat sprida från trottoaren och ned längs med vägkanten. En ambulans i uttryckning var nära på att ge mannen samma öde som flickan, men föraren hann strax innan att väja åt sidan för istället krascha in i en bil som stod parkerad på gatan lite längre fram. Den dreglande mannen brydde sig föga om ambulansen eller att han nyss varit nära på att dö. Istället slängde han sig på kvinnan som om hon vore en madrass och som en sådan föll hon mot marken. Det dröjde inne länge förrän även hon gått samma öde som sin dotter och ännu mindre tid tog det för hennes blod att förena sig med sin avkommas blod.
/ Intro ending
"Dags att vakna nu gumman". Hörde hon sin mammas röst säga stressat borta i dörrgläntan. Hon slog upp ögonen och såg sig omkring lite i rummet. Hon tänkte på vad hon precis drömt, men glömde snabbt bort det och drog fram Ljunga som under natten hade börjat klämma sig in mellan sängen och den mörkblå väggen. Ljunga hette hennes nallebjörn. Maria hade kallat den för det ända sedan hon lärt sig prata. Hon böjde upp benen och skapade ett berg av täcket, ett berg som hon lät Ljunga klättra upp på nu när hon var ute på äventyr. Hon måste egentligen göra sig iordning för skolan, fast hon har gott om tid på sig. Det vet hon.
Samtidigt står Lars 32 år och skickar iväg ett mail från sin mobiltelefon i väntan på bussen. Han har precis varit och lämnat in Kalle, hans son, på dagis. Han känner sig lite orolig eftersom Kalle varit sjuk i över en vecka nu. Men då febern lade sig för två dagar sedan så trodde han att det skulle gå bra. Visserligen var han fortfarande lite hostig, men de på Vårdcentralen hade berättat att sånt brukade hålla i sig ett bra tag efter det att man blivit frisk. Innan han lämnade Kalle gav han sin son en kram och lovade att hämta upp honom efter jobbet i eftermiddag. Fast det skulle han aldrig komma att göra. I själva verket så skulle han inte ens se sin son igen. Det visste inte Kalle, det visste han inte ens själv.
"Skynda på nu, frukosten står framme!", tjatade hennes mamma. Hon var alltid stressad till jobbet. Fast det var i och för sig ingenting som Maria tänkte på, hon hade liksom alltid varit sådär på morgnarna sedan Maria börjat skolan och nu gick hon sitt andra läsår. Hon stirrade på klockan som hängde på väggen mitt emot henne samtidigt som hon långsamt tuggade i sig sin ostmacka. Nu slog den halv åtta. Hennes kastanjebruna hår hade hon borstat då hon gick upp och efter frukosten skulle hon även borsta tänderna. Ryggsäcken hade hon packat kvällen innan, det var lika självklart som att hon borstade håret innan frukosten och tänderna efteråt varje morgon.
Högljutt och snabbt svischade en ambulans förbi den rullande bussen. Två tonårs tjejer som satt ungefär två rader bakom Lars diskuterade om vad som kan ha hänt. Men det ämnet försvann i samma hastighet som ambulansen åkt förbi och de var snart inne på ämnet om förra helgens händelser igen. Snart började små vattendroppar dyka upp på fönsterrutan brevid honom och han svor tyst för sig själv över det dåliga vädret.
...
Det ni läste nu är en början på en novell som jag snart skrivit klart. Tänkte lägga upp den i små delar med jämna mellanrum här i bloggen.
Kommentarer uppskattas!
_Geccod
Det enda den dreglande mannen behövde nu var blod. Det var ingen tanke han hade, utan snarare en känsla. En instinkt. Han rusade ut på gatan i riktning mot kvinnan som fortfarande stod och skrek bredvid den livlösa flickan, i blodpölen som nu börjat sprida från trottoaren och ned längs med vägkanten. En ambulans i uttryckning var nära på att ge mannen samma öde som flickan, men föraren hann strax innan att väja åt sidan för istället krascha in i en bil som stod parkerad på gatan lite längre fram. Den dreglande mannen brydde sig föga om ambulansen eller att han nyss varit nära på att dö. Istället slängde han sig på kvinnan som om hon vore en madrass och som en sådan föll hon mot marken. Det dröjde inne länge förrän även hon gått samma öde som sin dotter och ännu mindre tid tog det för hennes blod att förena sig med sin avkommas blod.
/ Intro ending
"Dags att vakna nu gumman". Hörde hon sin mammas röst säga stressat borta i dörrgläntan. Hon slog upp ögonen och såg sig omkring lite i rummet. Hon tänkte på vad hon precis drömt, men glömde snabbt bort det och drog fram Ljunga som under natten hade börjat klämma sig in mellan sängen och den mörkblå väggen. Ljunga hette hennes nallebjörn. Maria hade kallat den för det ända sedan hon lärt sig prata. Hon böjde upp benen och skapade ett berg av täcket, ett berg som hon lät Ljunga klättra upp på nu när hon var ute på äventyr. Hon måste egentligen göra sig iordning för skolan, fast hon har gott om tid på sig. Det vet hon.
Samtidigt står Lars 32 år och skickar iväg ett mail från sin mobiltelefon i väntan på bussen. Han har precis varit och lämnat in Kalle, hans son, på dagis. Han känner sig lite orolig eftersom Kalle varit sjuk i över en vecka nu. Men då febern lade sig för två dagar sedan så trodde han att det skulle gå bra. Visserligen var han fortfarande lite hostig, men de på Vårdcentralen hade berättat att sånt brukade hålla i sig ett bra tag efter det att man blivit frisk. Innan han lämnade Kalle gav han sin son en kram och lovade att hämta upp honom efter jobbet i eftermiddag. Fast det skulle han aldrig komma att göra. I själva verket så skulle han inte ens se sin son igen. Det visste inte Kalle, det visste han inte ens själv.
"Skynda på nu, frukosten står framme!", tjatade hennes mamma. Hon var alltid stressad till jobbet. Fast det var i och för sig ingenting som Maria tänkte på, hon hade liksom alltid varit sådär på morgnarna sedan Maria börjat skolan och nu gick hon sitt andra läsår. Hon stirrade på klockan som hängde på väggen mitt emot henne samtidigt som hon långsamt tuggade i sig sin ostmacka. Nu slog den halv åtta. Hennes kastanjebruna hår hade hon borstat då hon gick upp och efter frukosten skulle hon även borsta tänderna. Ryggsäcken hade hon packat kvällen innan, det var lika självklart som att hon borstade håret innan frukosten och tänderna efteråt varje morgon.
Högljutt och snabbt svischade en ambulans förbi den rullande bussen. Två tonårs tjejer som satt ungefär två rader bakom Lars diskuterade om vad som kan ha hänt. Men det ämnet försvann i samma hastighet som ambulansen åkt förbi och de var snart inne på ämnet om förra helgens händelser igen. Snart började små vattendroppar dyka upp på fönsterrutan brevid honom och han svor tyst för sig själv över det dåliga vädret.
...
Det ni läste nu är en början på en novell som jag snart skrivit klart. Tänkte lägga upp den i små delar med jämna mellanrum här i bloggen.
Kommentarer uppskattas!
_Geccod
Solen skiner!
Solen skiner och om bara en månad eller två så borde våren ha anlänt och vi borde slippa allt detta grå till åtminstonde i höst. Det är under såna här dagar i vintern som man känner hur mycket man verkligan längtar efter sommaren och all sol och värme. Fast när det väl är sommar så stör jag mig på när det blir för varmt. Då blir det att man knappt orkar göra någonting istället. Men det är som sagt nu man känner hur man uppskattar den ändå.
Nu när sommaren har kommit i tankarna så har jag börjat fundera lite på vad jag ska göra i år. Ja, först och främst har jag ju plugget fram till i början av juni. Ett par månader kvar. På fritiden fram tills dess blir det till att försöka hinna med cirkusen också. För er som inte vet det så tränar jag i Norrköpings Ungdomscirkus sedan nio år tillbaka, jo nio år borde det bli i höst. Det jag tränar just nu är väl främst jonglering och akrobatik. Sammanlagt blir det cirka 4-5 timmar träning i veckan. Inte så värst mycket men dock tillräckligt för att jag måste skippa den ibland när jag har mycket att göra i plugget. Alltså det är skönt att röra på sig, men det gäller att komma igång också. Det som egentligen hållt mig kvar i cirkusen så pass länge är ju alla vänner som man har skaffat sig och som det ser ut nu så är det knappt några killar i min ålder som är kvar i cirkusen. Trist såklart och man längtar ju tillbaka till träningarna då vi var fler.
När våren har anlänt så planerar jag att börja gymma och jogga några gånger i veckan. Har inte tänkt så mycket på det egentligen men jag känner att jag måste få upp min kondition igen. Den har lagt av totalt. Sen kan det ju vara bra att växa till sig lite genom att börja gymma. I teorin låter det ju bra fast sen gäller det ju självklart att orka med det. Jag vet ju inte ens om det är kul eftersom jag inte provat på det så värst seriöst själv. Fast det återstår att se.
Något som jag längtar till är sommarturnén med cirkusen. I år kommer vi åka till Gränna allihopa. Förra året var cirkusen en vecka i Böda Sand på Öland och det var helt klart en av de roligaste veckorna jag varit med om. Helt klart. Det som händer är väl egentligen inte så mycket. Man åker ner med familjen eller kompisar, i mitt fall så åkte jag ner med några polare förra året då familjen var i Spanien. När man väl är där så sover man i tält, husvagn eller hyr en stuga och allmänt umgås med varanda hela dagarna. Självklart finns det ju en anledning till att vi åker dit och det är ju för att uppträda. Man kan säga att den officiella anledningen till att vi åker dit är på grund av föreställningarna. Fast sen är det ju egentligen inte det som man ser fram emot utan istället själva tiden med kompisarna. Riktigt roligt.
Det har varit snack om att jag och några kompisar kanske ska hyra en stuga någonstans långt hem ifrån under en vecka och bara allmänt softa och njuta av sommaren. Får se hur det blir med det.
Sen kanske jag jobbar några veckor också. Har inte sökt jobb någonstans ännu fast jag är rätt säker på att det finns jobb på cirkusen. Visst det ger pengar men jag börjar allvarligt tröttna på det en del nu. Får hoppas på att mina Morbror kan fixa det andra jobbet som han pratat om. Det vore helnice om det gick igenom.
Nu ska jag väl sätta mig och spela lite och sen kanske plocka fram matten. Har ju missat hela skolveckan på grund av förkylning och fastän jag tog mig dit plugget under första lektionen idag så kände jag att det inte gick. Så nu sitter jag här hemma igen. Förmodligen så mår jag bättre imorn och kan göra provet vi har i Excel. Känner mig inte så värst säker i det och det går inte att plugga hemma till det.
Dags att förbereda sig till gymnasiets första underkända prov misstänker jag.
_Geccod
Sommar <3
Nu när sommaren har kommit i tankarna så har jag börjat fundera lite på vad jag ska göra i år. Ja, först och främst har jag ju plugget fram till i början av juni. Ett par månader kvar. På fritiden fram tills dess blir det till att försöka hinna med cirkusen också. För er som inte vet det så tränar jag i Norrköpings Ungdomscirkus sedan nio år tillbaka, jo nio år borde det bli i höst. Det jag tränar just nu är väl främst jonglering och akrobatik. Sammanlagt blir det cirka 4-5 timmar träning i veckan. Inte så värst mycket men dock tillräckligt för att jag måste skippa den ibland när jag har mycket att göra i plugget. Alltså det är skönt att röra på sig, men det gäller att komma igång också. Det som egentligen hållt mig kvar i cirkusen så pass länge är ju alla vänner som man har skaffat sig och som det ser ut nu så är det knappt några killar i min ålder som är kvar i cirkusen. Trist såklart och man längtar ju tillbaka till träningarna då vi var fler.
När våren har anlänt så planerar jag att börja gymma och jogga några gånger i veckan. Har inte tänkt så mycket på det egentligen men jag känner att jag måste få upp min kondition igen. Den har lagt av totalt. Sen kan det ju vara bra att växa till sig lite genom att börja gymma. I teorin låter det ju bra fast sen gäller det ju självklart att orka med det. Jag vet ju inte ens om det är kul eftersom jag inte provat på det så värst seriöst själv. Fast det återstår att se.
Något som jag längtar till är sommarturnén med cirkusen. I år kommer vi åka till Gränna allihopa. Förra året var cirkusen en vecka i Böda Sand på Öland och det var helt klart en av de roligaste veckorna jag varit med om. Helt klart. Det som händer är väl egentligen inte så mycket. Man åker ner med familjen eller kompisar, i mitt fall så åkte jag ner med några polare förra året då familjen var i Spanien. När man väl är där så sover man i tält, husvagn eller hyr en stuga och allmänt umgås med varanda hela dagarna. Självklart finns det ju en anledning till att vi åker dit och det är ju för att uppträda. Man kan säga att den officiella anledningen till att vi åker dit är på grund av föreställningarna. Fast sen är det ju egentligen inte det som man ser fram emot utan istället själva tiden med kompisarna. Riktigt roligt.
Det har varit snack om att jag och några kompisar kanske ska hyra en stuga någonstans långt hem ifrån under en vecka och bara allmänt softa och njuta av sommaren. Får se hur det blir med det.
Sen kanske jag jobbar några veckor också. Har inte sökt jobb någonstans ännu fast jag är rätt säker på att det finns jobb på cirkusen. Visst det ger pengar men jag börjar allvarligt tröttna på det en del nu. Får hoppas på att mina Morbror kan fixa det andra jobbet som han pratat om. Det vore helnice om det gick igenom.
Nu ska jag väl sätta mig och spela lite och sen kanske plocka fram matten. Har ju missat hela skolveckan på grund av förkylning och fastän jag tog mig dit plugget under första lektionen idag så kände jag att det inte gick. Så nu sitter jag här hemma igen. Förmodligen så mår jag bättre imorn och kan göra provet vi har i Excel. Känner mig inte så värst säker i det och det går inte att plugga hemma till det.
Dags att förbereda sig till gymnasiets första underkända prov misstänker jag.
_Geccod
Sommar <3
Dags att börja tänka på refrängen?
Jag har tidigare bloggat om rymden. Om denna ständiga fråga om det finns liv därute. Ett annat ämne som jag skrivit om är ju även denna ständigt oroande Växthuseffekt som det skrivit och pratats så mycket om. Tydligen så har de lyckats ganska bra med att nå ut om den eftersom jag själv, 16 år, vet vad det är och vad som kan komma att hända om vi inte gör någonting åt det.
Jag inledde även min nystartade blogg med ett inlägg om tortyr och lidande. Att vi gillar att se folk skadas och vår värld gå under och där jag drog flera så kallade tortyrfilmer (eller splatterfilmer om ni så vill kalla det) som exempel. Nu tänkte jag dra upp några (natur)katastrof-filmer som jag antar att några av er har sett. Armagedon, en film där vår planet hotas av en fet meteor (asteroid?) som kan utrota allt liv på vår planet. Sen har vi ju Deep Impact med Elijha Wood i huvudrollen. Även där hotas vår värld av en sjukt überstor sten från yttre rymden. I båda dessa filmer skickas folk upp i rymden för att på något sätt stoppa den genom att spränga den i bitar. Science-fiction helt enkelt - eftersom det förmodligen inte går att landa på en sten i den hastigheten mot Jorden.
Vi har ju fler filmer som Day After Tomorrow där vår kära Växthuseffekt slår till över en natt. Det haglar isbitar i fotbolls storlek nere i Japan samtidigt som det irrar runt säkert 10 tromber i Los Angeles. Lite små kul, för oss som ser på alltså. För att komma in på ämnet om liv i rymden som jag inledde den här texten med så kan jag ju dra upp Mars Attack och Independence Day där utomjordningar anländer till vår planet och har bestämt sig för att utrota allt vad liv heter.
De två sistnämnda rymdfilmerna är väl de som enligt mig själv verkar minst troligast. Fast ska vi dra in kometer och annat omkring flygande stort och hårt material som svävar runt i rymden så tror jag helt klart att det är ett hot vi bör tänka på. Jo visst, jag kan väl medge att jag påverkats litegrann av dessa filmer och kanske låtit fantasin flödat iväg både en och två gånger när jag funderat kring ämnet. Men visst fasen kan det hända.
När jag gick i årskurs fem eller sex, kanske ännu tidigare, så minns jag hur man berättade på radion att forskare upptäckt en rymdsten (meteor/meteorit/asteroid) av något slag som var i kollisions kurs med Jorden och att vi skulle krocka med den år 2012. Notera att jag inte är helt säker på vad för sorts sten det var eller vilket år. Hur som helst så räknade jag ut att jag skulle ha varit omkring arton år då det hände. Senare lät man lyckligtvis meddela att den ändrade färdriktning och inte längre var ett hot mot oss. Har också läst någonstans att man ofta hittar rymdstenar i kollisionskurs men som även de bestämmer sig för att ändra färdriktning.
Jag har pratat med andra om det här och hört att chansen för att vår planet skulle kollidera med något stort i rymden är minimal. Den må vara liten men visst fasen finns det en chans att det händer.
Det jag vill komma fram till med det här inlägget är att jag tycker vi borde börja tänka på att förflytta oss och minska chansen för utplåning. Egentligen så har vi ju redan börjat bygga på en rymdstation där uppe och det finns redan folk som bor och jobbar på den. Jag letade upp lite källor innan jag började skriva och fann uppgifter på att George Bush har satt upp några mål inför framtiden angående rymden. Den första är att ha rymdstationen klar till år 2010. Där ska man sedan forska på vilka effekter det kan ha på människan att färdas månadsvis i rymden och även göra fler forskningar på strålning och växter.
Deras andra mål var att redan nu 2008 börja skicka upp robotar till vår Måne och utforska för att sedan 2015 börja förbereda för människan att bosätta sig på månen och att "redan" 2020 börja skicka dit folk. Man får väl anta att det folk man skicka till månen först är forskare och liknande. Så vi kan väl räkna med att människan har börjat kolonisera Månen om en sisådär 40år. Visst är det en början. Frågan är bara om det går tillräcklig fort.
_Geccod
USAs framtida rymdplaner.
Geccod vill till Mars.
Jag inledde även min nystartade blogg med ett inlägg om tortyr och lidande. Att vi gillar att se folk skadas och vår värld gå under och där jag drog flera så kallade tortyrfilmer (eller splatterfilmer om ni så vill kalla det) som exempel. Nu tänkte jag dra upp några (natur)katastrof-filmer som jag antar att några av er har sett. Armagedon, en film där vår planet hotas av en fet meteor (asteroid?) som kan utrota allt liv på vår planet. Sen har vi ju Deep Impact med Elijha Wood i huvudrollen. Även där hotas vår värld av en sjukt überstor sten från yttre rymden. I båda dessa filmer skickas folk upp i rymden för att på något sätt stoppa den genom att spränga den i bitar. Science-fiction helt enkelt - eftersom det förmodligen inte går att landa på en sten i den hastigheten mot Jorden.
Vi har ju fler filmer som Day After Tomorrow där vår kära Växthuseffekt slår till över en natt. Det haglar isbitar i fotbolls storlek nere i Japan samtidigt som det irrar runt säkert 10 tromber i Los Angeles. Lite små kul, för oss som ser på alltså. För att komma in på ämnet om liv i rymden som jag inledde den här texten med så kan jag ju dra upp Mars Attack och Independence Day där utomjordningar anländer till vår planet och har bestämt sig för att utrota allt vad liv heter.
De två sistnämnda rymdfilmerna är väl de som enligt mig själv verkar minst troligast. Fast ska vi dra in kometer och annat omkring flygande stort och hårt material som svävar runt i rymden så tror jag helt klart att det är ett hot vi bör tänka på. Jo visst, jag kan väl medge att jag påverkats litegrann av dessa filmer och kanske låtit fantasin flödat iväg både en och två gånger när jag funderat kring ämnet. Men visst fasen kan det hända.
När jag gick i årskurs fem eller sex, kanske ännu tidigare, så minns jag hur man berättade på radion att forskare upptäckt en rymdsten (meteor/meteorit/asteroid) av något slag som var i kollisions kurs med Jorden och att vi skulle krocka med den år 2012. Notera att jag inte är helt säker på vad för sorts sten det var eller vilket år. Hur som helst så räknade jag ut att jag skulle ha varit omkring arton år då det hände. Senare lät man lyckligtvis meddela att den ändrade färdriktning och inte längre var ett hot mot oss. Har också läst någonstans att man ofta hittar rymdstenar i kollisionskurs men som även de bestämmer sig för att ändra färdriktning.
Jag har pratat med andra om det här och hört att chansen för att vår planet skulle kollidera med något stort i rymden är minimal. Den må vara liten men visst fasen finns det en chans att det händer.
Det jag vill komma fram till med det här inlägget är att jag tycker vi borde börja tänka på att förflytta oss och minska chansen för utplåning. Egentligen så har vi ju redan börjat bygga på en rymdstation där uppe och det finns redan folk som bor och jobbar på den. Jag letade upp lite källor innan jag började skriva och fann uppgifter på att George Bush har satt upp några mål inför framtiden angående rymden. Den första är att ha rymdstationen klar till år 2010. Där ska man sedan forska på vilka effekter det kan ha på människan att färdas månadsvis i rymden och även göra fler forskningar på strålning och växter.
Deras andra mål var att redan nu 2008 börja skicka upp robotar till vår Måne och utforska för att sedan 2015 börja förbereda för människan att bosätta sig på månen och att "redan" 2020 börja skicka dit folk. Man får väl anta att det folk man skicka till månen först är forskare och liknande. Så vi kan väl räkna med att människan har börjat kolonisera Månen om en sisådär 40år. Visst är det en början. Frågan är bara om det går tillräcklig fort.
_Geccod
USAs framtida rymdplaner.
Geccod vill till Mars.
Snart är det lov! /Söndags Edition
Äntligen söndag igen! Veckan som har gått har inte varit särskilt kul då jag genomgått två prov och helvetesveckan på schemat. Lyckligtvis så blev det bara två prov och sen har vi det tredje den kommande veckan, det provet som jag först trodde att vi skulle ha haft nu i veckan. Jag visste väl egentligen redan då jag skrev mitt förra söndagsinlägg att det skulle bli en jobbig vecka i plugget. Det man hade att se fram emot var i alla fall bion med Gründer på fredagen och helgen överhuvudtaget. Ja, ni som läst mitt tidigare inlägg vet väl vad jag tyckte om bion. Det var en riktigt nice film!
Den här helgen har väl varit relativt lugnt. Bion i fredags och sen var jag typ hemma och bara tog det lugnt igår. Skönt. Idag blir det till att försöka plugga igen den matte som jag inte hunnit göra klart under veckan och förra veckan. Lite små surt men det är ju sånt som måste göras.
Veckan som kommer är den sista veckan innan Sportlovet. Skönt att slippa skolan en vecka men som det ser ut nu så kommer jag jobba cirka tre timmar måndag till fredag. Det blir på en cirkusskola, minns dock inte var den skulle vara. Som tur är så blir det lite roligt folk att jobba tillsammans med. Skönt att få in lite mer pengar till ekonomin också, får väl se om det blir någon tv av pengarna. Man kan ju hoppas.
Ja, den här veckan så har vi den lugna veckan. Det vill säga att vi slutar tidigare på onsdag och har sovmorgon till klockan tio på torsdag och fredag och har egentligen bara två lektioner de dagarna. Fast provet som vi har kommer att vara på torsdag eftermiddag så vi kommer visserligen få sluta senare då men det tas igen på fredagen efter lovet, då vi får sluta tidigare då istället. Den här veckan blir det i alla fall till att läsa en hel del. Känner att jag måste bli klar med den där jäkla läsboken som skulle varit klar efter jullovet. Vi har ju, som jag nämnde tidigare i veckan, på börjat nästa läsbok i svenskan.
Det är tjugo dagar kvar tills studiebidaraget ramlar in. Förhoppningsvis får jag min cirkuslön innan dess. Jag har inte ens pengar för att köpa en 50cl läsk som det ser ut nu. Surt men jag hade väl egentligen räknat med det då jag brände upp pengarna i början av månaden. Jag ska väl inte gnälla över ekonomi, jag borde väl vara glad att jag ens lever som jag gör. Det finns ju liksom folk som har det värre, tyvärr.
Nej, nu ska jag hoppa in i duschen och sedan sätta mig och plugga, om ett tag.
_Geccod
Den här helgen har väl varit relativt lugnt. Bion i fredags och sen var jag typ hemma och bara tog det lugnt igår. Skönt. Idag blir det till att försöka plugga igen den matte som jag inte hunnit göra klart under veckan och förra veckan. Lite små surt men det är ju sånt som måste göras.
Veckan som kommer är den sista veckan innan Sportlovet. Skönt att slippa skolan en vecka men som det ser ut nu så kommer jag jobba cirka tre timmar måndag till fredag. Det blir på en cirkusskola, minns dock inte var den skulle vara. Som tur är så blir det lite roligt folk att jobba tillsammans med. Skönt att få in lite mer pengar till ekonomin också, får väl se om det blir någon tv av pengarna. Man kan ju hoppas.
Ja, den här veckan så har vi den lugna veckan. Det vill säga att vi slutar tidigare på onsdag och har sovmorgon till klockan tio på torsdag och fredag och har egentligen bara två lektioner de dagarna. Fast provet som vi har kommer att vara på torsdag eftermiddag så vi kommer visserligen få sluta senare då men det tas igen på fredagen efter lovet, då vi får sluta tidigare då istället. Den här veckan blir det i alla fall till att läsa en hel del. Känner att jag måste bli klar med den där jäkla läsboken som skulle varit klar efter jullovet. Vi har ju, som jag nämnde tidigare i veckan, på börjat nästa läsbok i svenskan.
Det är tjugo dagar kvar tills studiebidaraget ramlar in. Förhoppningsvis får jag min cirkuslön innan dess. Jag har inte ens pengar för att köpa en 50cl läsk som det ser ut nu. Surt men jag hade väl egentligen räknat med det då jag brände upp pengarna i början av månaden. Jag ska väl inte gnälla över ekonomi, jag borde väl vara glad att jag ens lever som jag gör. Det finns ju liksom folk som har det värre, tyvärr.
Nej, nu ska jag hoppa in i duschen och sedan sätta mig och plugga, om ett tag.
_Geccod
Cloverfield - Recension
Efter några plötsliga missberäkningar i min ekonomi, som var nära på att förstöra min kväll, så kom vi till slut iväg till biografen. Den film som jag sedan såg var Cloverfield. En film som jag haft väldigt höga förväntningar på, liksom till I am Legend. Och liksom I am Legend så slapp jag bli besviken för mina förväntingar.
Cloverfield är en bra film, en väldigt udda film men en väldigt bra sådan. Det var någon gång i somras som jag kikade in i en tråd på forumet vid namn 1-18-08. Jag klickade på länken som gick till en film och sedan dess har jag varit enormt nyfiken på den här filmen. Efter att ha läst vidare lite om den så förstod jag att det var en sorts monsterfilm som utspelade sig i New York. Det florerade massor av rykten om att det var en uppföljare till monster filmen Godzilla eller en film om ett monster som hade någonting att göra med en av regissörens eller producentens äldre filmer. På tal om producenten. Så fort jag såg vem det var så visste jag att det faktiskt var någonting att se fram emot. JJ Abrahams är mannen bakom den mystiska och världskända serien Lost som jag följt ända sedan start. Han är känd för att lyckas göra mystiska filmer och Cloverfield är ett bra exempel på det.
Så vad handlar denna Cloverfield om? Som säkert många av er redan vet så är det en film som man ser genom en handkamera och om ni inte visste det så vet ni det nu. Den liknar filmen The Blairwitch Projekt väldigt mycket dokumentär-stuken som får den att kännas väldigt mer verklighetstrogen. Vi får följa Rob och hans vänner från det att de har en hejdå-fest för Rob då han egentligen tänkt åka till Japan inom en snar framtid. Filmens början var väldigt bra och man vande sig ganska snabbt vid filmens rörelser, vinklar och skakningar då kameran är handhållen. Introt var faktiskt så bra att både jag och min vän snabbt glömt bort filmens syfte tills det plötsligt händer. Det som händer får ni se för er själva.
The Blairwitch Project, som jag nämnde ovan, ska ju föreställa en dokumentär film gjort av några ungdomar. Cloverfield ska föreställa en oplanerad dokumentering av flykten från ett panikslaget Manhattan som är under anfall av ett monster. Vilket alltså betyder att den innehåller riktigt bra och höga ljud- och filmeffekter. Ingenting man bör missa och bara dessa effekter gör den värd att se på bio. Jag nämnde också att det är en väldigt udda film. En detalj som skiljer denna från många andra är ju först och främst att den är handfilmad, sedan så agerar militären statister i den här filmen och till skillnad från exempelvis Godzilla så får vi den här gången följa civila människor mitt bland folkmassan av de evakuerande stadsborna. Vilke gör filmen väldigt verklighetstrogen och vi kan inom en snar framtid förvänta oss många fler filmer som är filmade ur en handkamera. Värt att nämnas är att en sådan film borde ha anlänt till Sverige inom bara ett halvår. Denna gång är det dock en ny zombie film från Romeros värld.
Åter till handlingen då. Vi får som sagt följa Rob och hans vänner bland folkmassan av de flyende. På festen i början av filmen så hamnar Rob i ett gräl med kvinnan som han i hemlighet älskat i flera år och det dröjer inte länge förrän han ångrar sina sista ord till henne då staden plötsligt börjar skaka och både larm och sirener ljuder. Hon ringer upp Rob och berättar att hon är skadad och fastklämd i sin lägenhet. Varför så få recensenter hemlighetshållt denna handling är för mig ett mysterium då Cloverfield handlar så mycket mer om ett grupp med människor på flykt från ett ondsint monster. Ja, som ni förstår så ska Rob försöka rädda sin älskade och samtidigt fly eländet som härjar i Manhattan.
Detta monster som alla talat om men som ingen sett innan premiären, det är nog ett av de fulaste filmmonster som jag sett, någonsin. Vill ni få en bra bild av hur det ser ut så uppmanar jag er ännu en gång att se den på bio.
Jag ska inte spoila slutet för er nu men jag vill dock bara uttrycka mig då jag blev lite sur på filmskaparna som inte verkar ha någon som helst medkänsla för oss tittare. Vad jag menar med det får ni se för er själva angående det också. Annars en väldigt bra film. Ingen lång sådan men inte heller sådär überkort som många känt att den varit.
Betyget blir en fyra från min sida. Bio året har börjar bra med både I am Legend och Cloverfield och det har bara börjat. Riktigt bra film som man bör se på biografen.
4/5
_Geccod
Cloverfield är en bra film, en väldigt udda film men en väldigt bra sådan. Det var någon gång i somras som jag kikade in i en tråd på forumet vid namn 1-18-08. Jag klickade på länken som gick till en film och sedan dess har jag varit enormt nyfiken på den här filmen. Efter att ha läst vidare lite om den så förstod jag att det var en sorts monsterfilm som utspelade sig i New York. Det florerade massor av rykten om att det var en uppföljare till monster filmen Godzilla eller en film om ett monster som hade någonting att göra med en av regissörens eller producentens äldre filmer. På tal om producenten. Så fort jag såg vem det var så visste jag att det faktiskt var någonting att se fram emot. JJ Abrahams är mannen bakom den mystiska och världskända serien Lost som jag följt ända sedan start. Han är känd för att lyckas göra mystiska filmer och Cloverfield är ett bra exempel på det.
Så vad handlar denna Cloverfield om? Som säkert många av er redan vet så är det en film som man ser genom en handkamera och om ni inte visste det så vet ni det nu. Den liknar filmen The Blairwitch Projekt väldigt mycket dokumentär-stuken som får den att kännas väldigt mer verklighetstrogen. Vi får följa Rob och hans vänner från det att de har en hejdå-fest för Rob då han egentligen tänkt åka till Japan inom en snar framtid. Filmens början var väldigt bra och man vande sig ganska snabbt vid filmens rörelser, vinklar och skakningar då kameran är handhållen. Introt var faktiskt så bra att både jag och min vän snabbt glömt bort filmens syfte tills det plötsligt händer. Det som händer får ni se för er själva.
The Blairwitch Project, som jag nämnde ovan, ska ju föreställa en dokumentär film gjort av några ungdomar. Cloverfield ska föreställa en oplanerad dokumentering av flykten från ett panikslaget Manhattan som är under anfall av ett monster. Vilket alltså betyder att den innehåller riktigt bra och höga ljud- och filmeffekter. Ingenting man bör missa och bara dessa effekter gör den värd att se på bio. Jag nämnde också att det är en väldigt udda film. En detalj som skiljer denna från många andra är ju först och främst att den är handfilmad, sedan så agerar militären statister i den här filmen och till skillnad från exempelvis Godzilla så får vi den här gången följa civila människor mitt bland folkmassan av de evakuerande stadsborna. Vilke gör filmen väldigt verklighetstrogen och vi kan inom en snar framtid förvänta oss många fler filmer som är filmade ur en handkamera. Värt att nämnas är att en sådan film borde ha anlänt till Sverige inom bara ett halvår. Denna gång är det dock en ny zombie film från Romeros värld.
Åter till handlingen då. Vi får som sagt följa Rob och hans vänner bland folkmassan av de flyende. På festen i början av filmen så hamnar Rob i ett gräl med kvinnan som han i hemlighet älskat i flera år och det dröjer inte länge förrän han ångrar sina sista ord till henne då staden plötsligt börjar skaka och både larm och sirener ljuder. Hon ringer upp Rob och berättar att hon är skadad och fastklämd i sin lägenhet. Varför så få recensenter hemlighetshållt denna handling är för mig ett mysterium då Cloverfield handlar så mycket mer om ett grupp med människor på flykt från ett ondsint monster. Ja, som ni förstår så ska Rob försöka rädda sin älskade och samtidigt fly eländet som härjar i Manhattan.
Detta monster som alla talat om men som ingen sett innan premiären, det är nog ett av de fulaste filmmonster som jag sett, någonsin. Vill ni få en bra bild av hur det ser ut så uppmanar jag er ännu en gång att se den på bio.
Jag ska inte spoila slutet för er nu men jag vill dock bara uttrycka mig då jag blev lite sur på filmskaparna som inte verkar ha någon som helst medkänsla för oss tittare. Vad jag menar med det får ni se för er själva angående det också. Annars en väldigt bra film. Ingen lång sådan men inte heller sådär überkort som många känt att den varit.
Betyget blir en fyra från min sida. Bio året har börjar bra med både I am Legend och Cloverfield och det har bara börjat. Riktigt bra film som man bör se på biografen.
4/5
_Geccod
Argumenteringar
Svenskan på gymnasiet skiljer sig litegrann från den vi hade i högstadiet. Fast det kanske beror på vilken svenska kurs man läser också. Under högstadiet plöjde vi igenom allt vad grammatik heter och läste även en och annan bok och skrev även en hel del gjorde vi också. Visserligen så har jag hört att man i högstadiet lär sig grunden till allting som kommer i gymnasiet. Som grammatiken till exempel. Det har vi inte gått igenom någonting av för att vi förmodligen borde ha lärt oss allt till nu. Har vi nu haft någon sorts grammatik så var det nog någon gång tidigt under förra terminen, tror jag. Hur som helst så kan jag inte komma nu att vi har haft det i alla fall.
Det jag vill komma till är att vi är inne och läser vår femte bok i svenskan nu. Vilket är riktigt många för att vara skola. Man är ju annars van vid att läsa kanske två stycken på ett helt läsår. Visst, inget fel med att läsa. Inte alls då det faktiskt kan vara riktigt roligt. Det hade varit riktigt kul om man bara inte hade datorn eller tv-spelet utöver det. Det är ju mycket skönare att kunna sätta sig vid datorn, skriva ett blogginlägg, chatta eller bara allmänt vara ute på nätet. Film är också någonting som jag hellre gör än att läsa, då det inte tar lika lång tid och är mer underhållande, som sagt. Måste läsa klart min bok och recensera den i svenskan nu eftersom den skulle varit klar strax efter jullovet och för att vi egentligen börjat på nästa bok. Surt.
För tillfället är vi inne på att argumentera i svenskan. Vi har blivit indelade i fyra grupper varav två stycken grupper är emot två stycken ämnen och två andra grupper är för respektive ämne. Sen ska grupperna sitta och argumentera mot varandra om detta ämne. Det sättet var faktiskt roligare än hur vi argumenterade i grundskolan. Då skulle vi skriva en text och argumentera med sig själv om ett frivilligt ämne. Jag tror att min text precis på gränsen blev godkänd.
Till imorgon ska jag i alla fall ha tre stycken argument som är emot kärnkraft. Mycket bättre ämne än det jag fick på förra lektionen, då skulle jag och min grupp argumentera emot homosexuella äktenskap. Segt eftersom jag till att börja med inte har något emot homosexuella äktenskap och sen kom vi inte på annat än skitargument som var emot det heller. Nu fick jag ett ämne som jag åtminstonde har något intresse av - emot kärnkraft, alltså.
De tre argument som jag tänkte komma med imorn är följande:
- Händelsen i Tjernobyl. Att ha kärnkraft är en säkerhetsrisk.
- "Det giftiga avfallet. Det både kostar och ta plats. Dessutom finns det inget direkt säkert försvaringssätt."
- "Brytningen av ämnet uran. Kärnkraftverken drivs med hjälp av uran som man grävt fram. Flera av dessa utgrävningsplatserna har blivit strålningsskadade. Vilket bara det är en allför stor risk."
Egentligen tycker jag att det bara borde räcka med den första och den andra eller kanske bara en av dem. Men för säkerhets skull har jag läst på lite mer. Imorn kommer de få stor stryk inom argumentering (Haha)
Lite kul då en utländsk kille från klassen, minns inte var ifrån han kommer, men han skulle i alla fall argumentera emot invandringen i Sverige. Små surt att argumentera mot sig själv liksom.
Ikväll är det cirkus som gäller. Hoppas att träningen blir inställd eftersom det är ett möte vid samma tid som jag egentligen jobbar. Orkar inte jobba ikväll. Måste sätta mig med lönerapporten också.. Jobbigt men nödvändigt.
_Geccod
Det jag vill komma till är att vi är inne och läser vår femte bok i svenskan nu. Vilket är riktigt många för att vara skola. Man är ju annars van vid att läsa kanske två stycken på ett helt läsår. Visst, inget fel med att läsa. Inte alls då det faktiskt kan vara riktigt roligt. Det hade varit riktigt kul om man bara inte hade datorn eller tv-spelet utöver det. Det är ju mycket skönare att kunna sätta sig vid datorn, skriva ett blogginlägg, chatta eller bara allmänt vara ute på nätet. Film är också någonting som jag hellre gör än att läsa, då det inte tar lika lång tid och är mer underhållande, som sagt. Måste läsa klart min bok och recensera den i svenskan nu eftersom den skulle varit klar strax efter jullovet och för att vi egentligen börjat på nästa bok. Surt.
För tillfället är vi inne på att argumentera i svenskan. Vi har blivit indelade i fyra grupper varav två stycken grupper är emot två stycken ämnen och två andra grupper är för respektive ämne. Sen ska grupperna sitta och argumentera mot varandra om detta ämne. Det sättet var faktiskt roligare än hur vi argumenterade i grundskolan. Då skulle vi skriva en text och argumentera med sig själv om ett frivilligt ämne. Jag tror att min text precis på gränsen blev godkänd.
Till imorgon ska jag i alla fall ha tre stycken argument som är emot kärnkraft. Mycket bättre ämne än det jag fick på förra lektionen, då skulle jag och min grupp argumentera emot homosexuella äktenskap. Segt eftersom jag till att börja med inte har något emot homosexuella äktenskap och sen kom vi inte på annat än skitargument som var emot det heller. Nu fick jag ett ämne som jag åtminstonde har något intresse av - emot kärnkraft, alltså.
De tre argument som jag tänkte komma med imorn är följande:
- Händelsen i Tjernobyl. Att ha kärnkraft är en säkerhetsrisk.
- "Det giftiga avfallet. Det både kostar och ta plats. Dessutom finns det inget direkt säkert försvaringssätt."
- "Brytningen av ämnet uran. Kärnkraftverken drivs med hjälp av uran som man grävt fram. Flera av dessa utgrävningsplatserna har blivit strålningsskadade. Vilket bara det är en allför stor risk."
Egentligen tycker jag att det bara borde räcka med den första och den andra eller kanske bara en av dem. Men för säkerhets skull har jag läst på lite mer. Imorn kommer de få stor stryk inom argumentering (Haha)
Lite kul då en utländsk kille från klassen, minns inte var ifrån han kommer, men han skulle i alla fall argumentera emot invandringen i Sverige. Små surt att argumentera mot sig själv liksom.
Ikväll är det cirkus som gäller. Hoppas att träningen blir inställd eftersom det är ett möte vid samma tid som jag egentligen jobbar. Orkar inte jobba ikväll. Måste sätta mig med lönerapporten också.. Jobbigt men nödvändigt.
_Geccod
Videofili
Videofili är ett uttryck som jag inte hört förut framtills för bara någon timme sedan. Jag läste en artikel om det i Norrköpings Tidningar då jag tog en kvällsmacka.
Oliver Pergams och Patricia Zaradic heter två amerikanska biologer forskat fram och jämfört besökstatistiken i de amerikanska naturreservetaten och tiden som vi spenderar framför olika multimediastationer som datorer och tv apparater. De kollade på statistiken runt tiden efter Andra Världskrigets slut och därifrån och fram till 1987 steg antalet besökare i sådan takt att man trodde att den aldrig skulle avta. Fast sedan kom de som jag just nämnde fram till 1987 där besökarstatistiken vände och istället började falla nedåt. Mellan detta år och fram till 2003 hade antalet besökare i naturreservaten minskat med hela 25%.
Man har som sagt jämfört med tiden som vi spenderat med olika elektroniska nöjen och därefter kommit fram till att den faktiskt har ökat under de senaste 20 åren. Alltså är forskarna framme och klagar på våra kära tv och data spel igen. Det har ju varit en sjukt massa diskussioner om att allt fler ungdomar spenderar för mycket tid vid datorn och att det förstör dagens ungdom. Nu har de alltså äntligen skapat ett uttryck för det.
När jag skriver "De" eller "Dem" så syftar jag såklart på forskarna.
Det jag är förvånad över är att de ens är förvånade över dessa siffror. De punkter som man har kollat är följande:
- Tiden vi spenderar framför datorn
- Tiden vi spenderar framför tv-spel
- Tiden vi spenderar på att se film (på biografer och hemma)
- Olje/bensin priserna
Internet användningen har tydligen gått från 0 till 174 timmar* per år, tv-spelandet från 0 till 90 timmar per år och slutgligen tv tittandet som ökat till 63 timmar per år. Jag är faktiskt lite nyfiken på var man fått tag på dessa siffror. Fast De har fått det till att vi konsumerar hela 327 timmar per år framför mulitmedia underhållning. Jag tror allvarligt talat inte ett skit på dessa siffror eftersom jag köpte ett spel i vintras som är på cirka 40 timmar. Vilket är mer än hälften av den sammanlagda tid som man spenderar på tv-spel. Alltså tror jag att dessa siffror är ren bullshit, om de ska stämma in på mig i alla fall.
Jag tog med oljepriserna ovan också, eller De har snarare tagit med den punkten eftersom jag kopierade dem från en hemsida (källor kommer nedan). De har tagit med bensin priserna eftersom den under de senaste åren har höjts en hel del och kan också vara en liten anledning till att allt färre besöker naturreservaten. Notera att den låg längst ner bland punkterna och dator och tv spelandet högst upp.
Själva grejen som jag stör mig på är att dessa forskare verkar förvånade över denna statistik. Det är väl självklart allt vi människor spenderar mer tid inomhus framför datorn eller tv:n än vad vi gjorde för 20 år sedan. Det vore ju faktiskt dumt om man blev förvånad över att höra det. Varför? Jo det är ju för att tv-spel och datorer inte fanns i den utsträckning som den är i idag. De skapar detta uttryck, videofili, för att visa med siffror att allt färre människor tillbringar tid ute i naturen och att dagens ungdom förstörs. Det behöver ju inte alls betyda att vi aldrig befinner oss utomhus eller ute i naturen. Man kan väl fortfarande tillbringa tid i naturen och ändå tillbringa mer tid framför datorn. Det är väl inget fel med det?
Jag är nyfiken på vad man vill uppnå med denna forskning. Förmodligen vill man väl uppmana oss till att spendera mer tid i naturen och samtidigt avskaffa datorer och Internet.
Kunde man inte ha lagt forskningstiden på typ cancerfoskning eller något liknande istället?
Artikeln jag läste i tidningen
Den officiella Videofili hemsidan
_Geccod
Oliver Pergams och Patricia Zaradic heter två amerikanska biologer forskat fram och jämfört besökstatistiken i de amerikanska naturreservetaten och tiden som vi spenderar framför olika multimediastationer som datorer och tv apparater. De kollade på statistiken runt tiden efter Andra Världskrigets slut och därifrån och fram till 1987 steg antalet besökare i sådan takt att man trodde att den aldrig skulle avta. Fast sedan kom de som jag just nämnde fram till 1987 där besökarstatistiken vände och istället började falla nedåt. Mellan detta år och fram till 2003 hade antalet besökare i naturreservaten minskat med hela 25%.
Man har som sagt jämfört med tiden som vi spenderat med olika elektroniska nöjen och därefter kommit fram till att den faktiskt har ökat under de senaste 20 åren. Alltså är forskarna framme och klagar på våra kära tv och data spel igen. Det har ju varit en sjukt massa diskussioner om att allt fler ungdomar spenderar för mycket tid vid datorn och att det förstör dagens ungdom. Nu har de alltså äntligen skapat ett uttryck för det.
När jag skriver "De" eller "Dem" så syftar jag såklart på forskarna.
Det jag är förvånad över är att de ens är förvånade över dessa siffror. De punkter som man har kollat är följande:
- Tiden vi spenderar framför datorn
- Tiden vi spenderar framför tv-spel
- Tiden vi spenderar på att se film (på biografer och hemma)
- Olje/bensin priserna
Internet användningen har tydligen gått från 0 till 174 timmar* per år, tv-spelandet från 0 till 90 timmar per år och slutgligen tv tittandet som ökat till 63 timmar per år. Jag är faktiskt lite nyfiken på var man fått tag på dessa siffror. Fast De har fått det till att vi konsumerar hela 327 timmar per år framför mulitmedia underhållning. Jag tror allvarligt talat inte ett skit på dessa siffror eftersom jag köpte ett spel i vintras som är på cirka 40 timmar. Vilket är mer än hälften av den sammanlagda tid som man spenderar på tv-spel. Alltså tror jag att dessa siffror är ren bullshit, om de ska stämma in på mig i alla fall.
Jag tog med oljepriserna ovan också, eller De har snarare tagit med den punkten eftersom jag kopierade dem från en hemsida (källor kommer nedan). De har tagit med bensin priserna eftersom den under de senaste åren har höjts en hel del och kan också vara en liten anledning till att allt färre besöker naturreservaten. Notera att den låg längst ner bland punkterna och dator och tv spelandet högst upp.
Själva grejen som jag stör mig på är att dessa forskare verkar förvånade över denna statistik. Det är väl självklart allt vi människor spenderar mer tid inomhus framför datorn eller tv:n än vad vi gjorde för 20 år sedan. Det vore ju faktiskt dumt om man blev förvånad över att höra det. Varför? Jo det är ju för att tv-spel och datorer inte fanns i den utsträckning som den är i idag. De skapar detta uttryck, videofili, för att visa med siffror att allt färre människor tillbringar tid ute i naturen och att dagens ungdom förstörs. Det behöver ju inte alls betyda att vi aldrig befinner oss utomhus eller ute i naturen. Man kan väl fortfarande tillbringa tid i naturen och ändå tillbringa mer tid framför datorn. Det är väl inget fel med det?
Jag är nyfiken på vad man vill uppnå med denna forskning. Förmodligen vill man väl uppmana oss till att spendera mer tid i naturen och samtidigt avskaffa datorer och Internet.
Kunde man inte ha lagt forskningstiden på typ cancerfoskning eller något liknande istället?
Artikeln jag läste i tidningen
Den officiella Videofili hemsidan
_Geccod
Veckan som har gått.
Då har vi kommit till sista dagen i veckan igen. Jag tänkte att jag, genom de här söndags-inläggen, skulle reflektera över hur min vecka har varit. Det har varit en relativt skön vecka i skolan eftersom vi hade den lugna veckan på schemat. Vi har halvklass på vissa lektioner varje vecka och de är för det mesta på mornarna eller sent på eftermiddagarna. Alltså blir det att halva klassen har flera sovmornar och slutar tidigt varannan vecka. Jag tillhörde den halvan som hade en skön vecka, som sagt. Dessutom hade vi friluftsdag i tisdags vilket innebar att jag gick en promenad till Mässhallarna där man kunde välja mellan att åka skridskor eller gå en promenad. Några hade åkt till Romme för att åka skidor. Jag valde promenaden och den tog jag genom att gå hem igen. Studiedag vore ju ett mer passande namn på den dagen då jag pluggade mer än rörde på mig.
I torsdags var det föreställning på cirkusen. Jag skulle dit och agera skyltdocka då publiken kom. Det gick rätt bra och jag stod i cirka 50 minuter tillsammans med några andra från cirkusen. Man tror att det är riktigt långtråkigt att stå still och blicka mot samma punkt hela tiden, visserligen byter man ju ställning då och då men det är ändå väldigt avslappnande. Riktigt skönt faktiskt och sen går tiden faktiskt riktigt fort ändå, man kan ju dro att det ska bli ens längsta timme i sitt liv när man står sådär.
Helgen har varit väldigt skön den med. Var med Gründer i fredagskväll. Den planerade kvällen med Mac, Viktor, Malin och Sandra blev inställd. Vi (jag och Gründer) såg på Sagan om Konungens Återkomst, som för övrigt är världens bästa film. Igår hade jag egentlingen tänkt att träna. Fast det sket sig då jag satt uppe och spelade tv-spel till kl04.30 på lördagsmorgonen. Visserligen så vaknade jag bara fyra timmar efteråt men lust för att träna fanns inte där liksom. Istället blev det till att tvätta akvarie hemma hos min Moster och Morbror. Det är ju värt nästan 2000 kronor. Jag får det gratis fast får tvätta det själv. Det är väl visserligen värt det, men akvariet har stått med vatten och ruttna växter i över ett år så man kunde knappt se igenom glaset på det. Jag ska dit idag och fortsätt tvätta det. Förhoppningsvis hinner jag klart.
Lördagskvällen spenderade jag med en gammal barndomspolare som jag inte varit med på ett par år. Vi träffas ju nästan dagligen i plugget och så men det var ändå kul att träffas igen. Det blev väl en hel det tv-spel igår också, kul så klart.
Det var väl i stort sett min vecka. Jämför man den med min kommande så kommer nästa vecka att bli ett rent helvete, tyvärr. Till att börja med så har jag den jobbiga veckan på schemat men det värsta är nästan att vi även har tre prov att plugga till och genomföra. Imorgon har vi ett prov i Idrott, måste plugga gärnet på det idag. Har inte hunnit börja ännu. Sen har vi ett prov i kursen Naturkunskap, som vi på började för bara två veckor sedan. Läraren räknade med att vi skulle ha cirka fem prov i det ämnet den här terminen. *suck*
Sen tror jag att vi har ett dataprov på torsdag. Jag är osäker på hur det ligger till. Läraren sa förra veckan att vi skulle ha det den här veckan. Men han påstod samtidigt att vi hade det vecka sju. Hel skumt. Tur att jag är osäker på det provet och inte något annat eftersom det ändå inte går att plugga så mycket på det. Visserligen så förstår jag inte så mycket av Excel som vi ska ha prov på, så det suger ju totalt.
I torsdags var det föreställning på cirkusen. Jag skulle dit och agera skyltdocka då publiken kom. Det gick rätt bra och jag stod i cirka 50 minuter tillsammans med några andra från cirkusen. Man tror att det är riktigt långtråkigt att stå still och blicka mot samma punkt hela tiden, visserligen byter man ju ställning då och då men det är ändå väldigt avslappnande. Riktigt skönt faktiskt och sen går tiden faktiskt riktigt fort ändå, man kan ju dro att det ska bli ens längsta timme i sitt liv när man står sådär.
Helgen har varit väldigt skön den med. Var med Gründer i fredagskväll. Den planerade kvällen med Mac, Viktor, Malin och Sandra blev inställd. Vi (jag och Gründer) såg på Sagan om Konungens Återkomst, som för övrigt är världens bästa film. Igår hade jag egentlingen tänkt att träna. Fast det sket sig då jag satt uppe och spelade tv-spel till kl04.30 på lördagsmorgonen. Visserligen så vaknade jag bara fyra timmar efteråt men lust för att träna fanns inte där liksom. Istället blev det till att tvätta akvarie hemma hos min Moster och Morbror. Det är ju värt nästan 2000 kronor. Jag får det gratis fast får tvätta det själv. Det är väl visserligen värt det, men akvariet har stått med vatten och ruttna växter i över ett år så man kunde knappt se igenom glaset på det. Jag ska dit idag och fortsätt tvätta det. Förhoppningsvis hinner jag klart.
Lördagskvällen spenderade jag med en gammal barndomspolare som jag inte varit med på ett par år. Vi träffas ju nästan dagligen i plugget och så men det var ändå kul att träffas igen. Det blev väl en hel det tv-spel igår också, kul så klart.
Det var väl i stort sett min vecka. Jämför man den med min kommande så kommer nästa vecka att bli ett rent helvete, tyvärr. Till att börja med så har jag den jobbiga veckan på schemat men det värsta är nästan att vi även har tre prov att plugga till och genomföra. Imorgon har vi ett prov i Idrott, måste plugga gärnet på det idag. Har inte hunnit börja ännu. Sen har vi ett prov i kursen Naturkunskap, som vi på började för bara två veckor sedan. Läraren räknade med att vi skulle ha cirka fem prov i det ämnet den här terminen. *suck*
Sen tror jag att vi har ett dataprov på torsdag. Jag är osäker på hur det ligger till. Läraren sa förra veckan att vi skulle ha det den här veckan. Men han påstod samtidigt att vi hade det vecka sju. Hel skumt. Tur att jag är osäker på det provet och inte något annat eftersom det ändå inte går att plugga så mycket på det. Visserligen så förstår jag inte så mycket av Excel som vi ska ha prov på, så det suger ju totalt.
På fredag ska jag förhoppningsvis kunna gå på premiären av Cloverfield med Gründer. Har sett fram emot den filmen och det blir ett skönt slut på veckan.
_Geccod
_Geccod
30 Days of Night - Recension!
Jag har just sett den, av mig, efterlängtade vampyr-rullen 30 Days of Night. För er som inte vet annat om den än att det är en vampyr-rulle så kan jag berätta det att den utspelar sig i en liten by någonstans i Alaska. Tiden den utspelar sig på är ganska exakt nutid eftersom det trots allt även är vinter här, liksom i filmen. Som säkert många av er vet så varar solljuset endast några få timmar om dagen i norra delen av Sverige. Jag är osäker på om man ännu längre upp i Sverige lever utan solljus flera dagar i sträck, för som film titeln antyder så lever de i 30 dagar uppe i Alaska.
Många av stadens invånare flyr mörkret under dessa 30 dagar genom att ta sista flyget där ifrån. Några av dem stannar kvar. Som jag nämnde ovan är så är det en vampyr-rulle jag skriver om. Fast efter att ha sett filmen så låter det i mina öron fel att beskriva varelserna i filmen som vampyrer. Det handlar snarare om monster som kan skrika både högre och mer än nazgûlerna i Sagan om Ringen och som skulle få en alien att själva av bara åsynen av deras tänder, då de är många gånger fler och vassare än de som alien i alienfilmerna har. Inte nog med det så erhåller dessa monster också en styrka likt ingen annan. Egentligen är det inget fel med det. De har lyckats väldigt bra med både sminkning och skådespeleri för övrigt. Dessa monster skulle på långt håll lätt kunna misstas för vanliga människor i kroppformen. Fast på nära håll ser man att både ögonfärgen, formen och tänderna som jag nämnde ovan, skiljer sig ganska rejält.
Att filmskaparna har skapat varelser som monster som är nästan mäktigare än de varelser jag nämnde ovan betyder dock inte att de lyckas nå samma betyg som ovan nämnda filmer, tyvärr.
För att återgå till handlingen. Filmens inleds med några förtexter som bland annat förtäljer att byn som filmen utspelar sig i ligger 80km från närmsta grannby. Därefter möter vi filmens huvudperson Eben (Josh Hartnett) i en diskussion med en annan sheriff. De har funnit en hög med uppbrända mobiltelefoner som någon av en konstig anleding har bränt upp. Varför får vi förstås reda på senare under filmen. En rad konstigt händelser inträffar därefter i den lilla byn och man vet att någonting är på gång. En nykomling ställer till med bråk i byns restauran och hamnar strax därefter i arresten på förhör. Det enda som kommer ut från hans mun är massa hot om att de alla snart kommer att dö, för De är på väg. Något som skrämmer den lilla poliskåren som sitter i samma rum. Strax därefter går strömmen.
30 Days of Night är en sådan film med många så kallade panik-scener. Ni som sett filmen Panic Room vet nog precis vad jag menar med det. Ett exempel är då en senil gubbe börjar härja och prata alldeles för högt när de överlevande gömmer sig på en vind och vampyrerna är i närheten Man vet att det är precis det är det värsta som kan hända i ett sådant läge men man kan inte göra någonting åt det. Man är bara en hjälplös åskådare som i vissa scener får se både de överlevande och monstrena samtidigt och vet vad som förmodligen kommer att hända.
Sminkningen och kostymerna var bra gjorda och det var ingenting att klaga på där. En scen som jag speciellt gillade var en där man såg staden uppifrån under människornas strid mot vampyrerna. Man såg människor strida mot vampyrerna och på vissa ställen bildades blodpölar medans det på andra flammade till av pistolskott i samma scen. Ni som spelat Grand Theft Auto I eller II skulle nog känna igen er i kameravinklingen. Riktigt snyggt som sagt. Blod, våld och fult språk finns det gott om i filmen. Vi får se både en och två halshuggningar i detalj och armar slitas av med mera. Ingen film för den känslige helt enkelt.
I några scener får vi även följa dessa vampyrer i deras konversationer, som talas på något annat språk än engelska. Det de säger antyder ganska mycket på att de faktiskt ska föreställa vampyrer. Även om de inte ser ut som några vampyrer vi sett innan, som ni säkert förstått vid det här laget.
Filmen är alltså sevärd och speciellt en sjysst biofilm för er med smak av blod, action och skräck. Det är dock någontin som håller mig från att sätta en fyra. Det jag tycker man kunde ha gjort bättre är mörkret. Det är ju trots allt 30 dagar av natt som de går igenom. Någonting som inte märks då det snarare ser ut att vara skymning. Hade de gjort den mörkare hade de lyckats få till en väldigt bra skräckfilm. Slutet kändes också ganska förhastad. Den hade kunnat gjorts på ett helt annat och bättre sätt. Annars är det en väldigt bra film, det blir en väldigt starkt trea.
3/5 - Helsjysst film för oss med smak av blod, action och skräck
_Geccod
Många av stadens invånare flyr mörkret under dessa 30 dagar genom att ta sista flyget där ifrån. Några av dem stannar kvar. Som jag nämnde ovan är så är det en vampyr-rulle jag skriver om. Fast efter att ha sett filmen så låter det i mina öron fel att beskriva varelserna i filmen som vampyrer. Det handlar snarare om monster som kan skrika både högre och mer än nazgûlerna i Sagan om Ringen och som skulle få en alien att själva av bara åsynen av deras tänder, då de är många gånger fler och vassare än de som alien i alienfilmerna har. Inte nog med det så erhåller dessa monster också en styrka likt ingen annan. Egentligen är det inget fel med det. De har lyckats väldigt bra med både sminkning och skådespeleri för övrigt. Dessa monster skulle på långt håll lätt kunna misstas för vanliga människor i kroppformen. Fast på nära håll ser man att både ögonfärgen, formen och tänderna som jag nämnde ovan, skiljer sig ganska rejält.
Att filmskaparna har skapat varelser som monster som är nästan mäktigare än de varelser jag nämnde ovan betyder dock inte att de lyckas nå samma betyg som ovan nämnda filmer, tyvärr.
För att återgå till handlingen. Filmens inleds med några förtexter som bland annat förtäljer att byn som filmen utspelar sig i ligger 80km från närmsta grannby. Därefter möter vi filmens huvudperson Eben (Josh Hartnett) i en diskussion med en annan sheriff. De har funnit en hög med uppbrända mobiltelefoner som någon av en konstig anleding har bränt upp. Varför får vi förstås reda på senare under filmen. En rad konstigt händelser inträffar därefter i den lilla byn och man vet att någonting är på gång. En nykomling ställer till med bråk i byns restauran och hamnar strax därefter i arresten på förhör. Det enda som kommer ut från hans mun är massa hot om att de alla snart kommer att dö, för De är på väg. Något som skrämmer den lilla poliskåren som sitter i samma rum. Strax därefter går strömmen.
30 Days of Night är en sådan film med många så kallade panik-scener. Ni som sett filmen Panic Room vet nog precis vad jag menar med det. Ett exempel är då en senil gubbe börjar härja och prata alldeles för högt när de överlevande gömmer sig på en vind och vampyrerna är i närheten Man vet att det är precis det är det värsta som kan hända i ett sådant läge men man kan inte göra någonting åt det. Man är bara en hjälplös åskådare som i vissa scener får se både de överlevande och monstrena samtidigt och vet vad som förmodligen kommer att hända.
Sminkningen och kostymerna var bra gjorda och det var ingenting att klaga på där. En scen som jag speciellt gillade var en där man såg staden uppifrån under människornas strid mot vampyrerna. Man såg människor strida mot vampyrerna och på vissa ställen bildades blodpölar medans det på andra flammade till av pistolskott i samma scen. Ni som spelat Grand Theft Auto I eller II skulle nog känna igen er i kameravinklingen. Riktigt snyggt som sagt. Blod, våld och fult språk finns det gott om i filmen. Vi får se både en och två halshuggningar i detalj och armar slitas av med mera. Ingen film för den känslige helt enkelt.
I några scener får vi även följa dessa vampyrer i deras konversationer, som talas på något annat språk än engelska. Det de säger antyder ganska mycket på att de faktiskt ska föreställa vampyrer. Även om de inte ser ut som några vampyrer vi sett innan, som ni säkert förstått vid det här laget.
Filmen är alltså sevärd och speciellt en sjysst biofilm för er med smak av blod, action och skräck. Det är dock någontin som håller mig från att sätta en fyra. Det jag tycker man kunde ha gjort bättre är mörkret. Det är ju trots allt 30 dagar av natt som de går igenom. Någonting som inte märks då det snarare ser ut att vara skymning. Hade de gjort den mörkare hade de lyckats få till en väldigt bra skräckfilm. Slutet kändes också ganska förhastad. Den hade kunnat gjorts på ett helt annat och bättre sätt. Annars är det en väldigt bra film, det blir en väldigt starkt trea.
3/5 - Helsjysst film för oss med smak av blod, action och skräck
_Geccod
