Mac's Karta
Här ovan ser ni en liten kopia av kartan som Mac hade förberett resan med. Han litar inte på Eniros kartor för de har alltid fel. Därför ritade han denna, gav den till mig och jag blev därmed officiell kartläsare. Enligt honom så var den perfekt då man inte kunde åka fel. Höll man sig bara till vägen så var man rätt. Bra Marcus, bra.
Den idén sög. Hårt.
Vi åkte ifrån Norrköping och skulle till Töckfors. När vi åkte där på någon landsväg mitt ute på vischan och Mac argumenterade som bäst om varför hans karta var så bra ("vi behöver bara köra rakt fram så kommer vi rätt.") så kör vi förbi en skylt där det står "Skärblacka Returpunkt". Vi hade på något vis lyckats åka iväg mot norr om Norrköping och därefter helt plötsligt hamnat i Skärblacka, som ligger söder om Norrköping. Alla vi i bilen höll seriöst på att garva ihjäl när vi upptäckte det. Vi körde alltså norr och hamnade söder ut. Fysiskt omöjligt med andra ord.
Nej, det blev på något vis en runda runt glan innan vi kom iväg och resan som egentligen var 35 mil lång blev plötsligt 45 mil lång då vi började om i Norrköping igen. Great.
Vi får se till att skriva ut en karta ifrån Eniro nästa vecka utöver Mac's handritade.
Nej, men det var en trevlig resa. Det var jag, Mac, Stina och Rebecca som åkte upp. Fyra stycken som ifrån början skulle ha varit åtta stycken. Några blev sjuka och andra hade lyckats dubbelboka sig. Rätt surt men vi hade självklart roligt ändå.
Vi hade självklart en hel del godis och läsk med oss under resan upp och jag lyckades såklart sätta mig på en jäkla skumtomte doppad i choklad under ett par mil. Något som resulterade i en bajsbrun fläck backpå mina jeans samt en fet fläck på sätet. Något som gjorde mig feting irriterad. Men efter att ha torkat av både byxorna och sätet ett otal gånger så fick jag bort det mesta. Något som jag gjorde mig galen (utöver Rebecka, som jag olyckligtvis råkade ge en bula i pannan) var att vi endast hade med oss ETT album. Nämligen soundtracket till filmen Mamma Mia.
Jag hatar den filmen. Jag har inte sett den men jag hatar den. För att inte tala om albumet. En resa på mer än 10 timmar med en skiva. Min iPod lyckades dämpa en del av oljudet men dock inte allt. Nu ska jag börja göra en liten Rese musik samling och bränna ut på några skivor så jag kan ha med mig varje gång jag reser långt. Nästa gång blir förmodligen nästa fredag då det ännu en gång bär av mot den norska gränsen.
Nämnde jag förresten att vi även var över och vände i Norge?
_Geccod
Den idén sög. Hårt.
Vi åkte ifrån Norrköping och skulle till Töckfors. När vi åkte där på någon landsväg mitt ute på vischan och Mac argumenterade som bäst om varför hans karta var så bra ("vi behöver bara köra rakt fram så kommer vi rätt.") så kör vi förbi en skylt där det står "Skärblacka Returpunkt". Vi hade på något vis lyckats åka iväg mot norr om Norrköping och därefter helt plötsligt hamnat i Skärblacka, som ligger söder om Norrköping. Alla vi i bilen höll seriöst på att garva ihjäl när vi upptäckte det. Vi körde alltså norr och hamnade söder ut. Fysiskt omöjligt med andra ord.
Nej, det blev på något vis en runda runt glan innan vi kom iväg och resan som egentligen var 35 mil lång blev plötsligt 45 mil lång då vi började om i Norrköping igen. Great.
Vi får se till att skriva ut en karta ifrån Eniro nästa vecka utöver Mac's handritade.
Nej, men det var en trevlig resa. Det var jag, Mac, Stina och Rebecca som åkte upp. Fyra stycken som ifrån början skulle ha varit åtta stycken. Några blev sjuka och andra hade lyckats dubbelboka sig. Rätt surt men vi hade självklart roligt ändå.
Vi hade självklart en hel del godis och läsk med oss under resan upp och jag lyckades såklart sätta mig på en jäkla skumtomte doppad i choklad under ett par mil. Något som resulterade i en bajsbrun fläck backpå mina jeans samt en fet fläck på sätet. Något som gjorde mig feting irriterad. Men efter att ha torkat av både byxorna och sätet ett otal gånger så fick jag bort det mesta. Något som jag gjorde mig galen (utöver Rebecka, som jag olyckligtvis råkade ge en bula i pannan) var att vi endast hade med oss ETT album. Nämligen soundtracket till filmen Mamma Mia.
Jag hatar den filmen. Jag har inte sett den men jag hatar den. För att inte tala om albumet. En resa på mer än 10 timmar med en skiva. Min iPod lyckades dämpa en del av oljudet men dock inte allt. Nu ska jag börja göra en liten Rese musik samling och bränna ut på några skivor så jag kan ha med mig varje gång jag reser långt. Nästa gång blir förmodligen nästa fredag då det ännu en gång bär av mot den norska gränsen.
Nämnde jag förresten att vi även var över och vände i Norge?
_Geccod
Kommentarer
Postat av: Mac & Becca
Humor, när det är som allra bäst!
En fantastastiskt underbart rolig resa, och det var länge sedan vi garvade så mycket till ett blogginlägg! ;)
Postat av: ullis
HAHA jag blir lite nervös inför trippen nästa vecka nu! ska nog kolla lite hur man tar sig till charlottenberg =) du fixa bra musik som alla kan tänka sig lyssna på, alla ska trivas haha =)
puss
Postat av: pelle
Haha, vem behöver Eniro! ;D
Postat av: Eva Linder
Skrattde nästan ihjäl mig. Mac berättade allt igår över Skype, och jag kan väl säga att jag egentligen inte är förvånad. För några månader sedan åkte Mac och jag förbi Finspång mot Örebro på någon scenshow, och då berättade han om Tobbe som hamnade i Skärblacka. Vi garvade gott då, igår gjorde jag det:) Ha det bra!
Trackback
